Innehållsförteckning
Syfte och diskussion
Förespråkare menar att åtgärderna minskar risken att arbetslösa passiviseras och slås ut från arbetsmarknaden, och att de kan korta vägen till reguljärt arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden – till exempel långtidsarbetslösa, nyanlända och unga utan yrkeserfarenhet. Kritiker har bland annat hävdat att vissa insatser kan ha begränsad långsiktig effekt eller påverka hur arbetslösheten redovisas. Oavsett synsätt är utbudet rörligt: äldre former som AMS-jobb, plusjobb, kunskapslyftet och beredskapsarbete har ersatts eller kompletterats av nyare program.
Exempel på insatser
Bland insatser som använts eller används i svensk arbetsmarknadspolitik finns bland annat
- jobb- och utvecklingsgarantin samt andra garantiprogram för långtidsarbetslösa,
- nystartsjobb – subventionerad anställning för personer som varit borta från arbetslivet en längre tid,
- introduktionsjobb och andra anställningsstöd för nyanlända och personer som behöver extra introduktion,
- utbildningsinsatser, praktik och vägledning,
- historiska former som OSA-anställning och instegsjobb.
Aktuella villkor, ersättningsnivåer och målgrupper framgår av Arbetsförmedlingens information och av de förordningar som gäller. Den som söker stöd bör alltid kontrollera gällande regler hos myndigheten, eftersom villkoren kan ändras.
Koppling till arbetsrätt och försäkring
Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program kan samtidigt omfattas av regler om arbetslöshetsförsäkring, socialförsäkring och arbetsrätt. En anställning med stöd är normalt en vanlig anställning med de rättigheter och skyldigheter som följer av bland annat lagen om anställningsskydd, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen, om inte särskilda undantag anges. Arbetsgivare som anställer med stöd behöver följa samma grundläggande arbetsmiljöansvar som vid övriga anställningar.
Relaterade sidor: arbetsmarknad, förvärvsarbete, egenanställning, Trygghetsrådet, outplacement och arbete.
För arbetsgivare
Arbetsgivare som vill använda anställningsstöd ansöker via Arbetsförmedlingen och måste uppfylla villkor om till exempel lön, handledning och frånvaro av vissa obetalda skulder. Stödet är inte en rättighet utan prövas individuellt. Felaktiga uppgifter kan leda till återkrav. Kontrollera alltid aktuella villkor innan anställning påbörjas.
Hur åtgärderna finansieras
Arbetsmarknadspolitiska program finansieras främst via statsbudgeten och i vissa fall via EU-fonder. För arbetsgivaren syns stödet som en sänkt lönekostnad under en begränsad period. För den arbetssökande kan deltagande i program påverka rätten till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Regelverket är detaljerat; både arbetsgivare och arbetssökande bör läsa villkoren hos Arbetsförmedlingen innan avtal tecknas. Felaktigt utbetalt stöd kan återkrävas.
Historiska åtgärder som kunskapslyftet och plusjobb visar att politiken byter verktyg över tid. Det som är gemensamt är målet att öka sysselsättningen och minska långtidsarbetslösheten, men utformningen av subventioner, utbildning och garantier skiljer sig mellan mandatperioder.
Källor
- Stöd A–Ö – Arbetsförmedlingen
- Nystartsjobb – Arbetsförmedlingen
- Introduktionsjobb – Arbetsförmedlingen