Jämviktspris

Jämviktspris är det pris på en marknad där den kvantitet som köparna vill köpa är lika stor som den kvantitet som säljarna vill sälja. Vid jämviktspriset finns varken något överskott eller någon brist, och marknaden ”töms”. Den kvantitet som då omsätts kallas jämviktskvantitet. Begreppet är centralt i mikroekonomisk teori om hur priser bildas i en marknadsekonomi.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Utbud, efterfrågan och jämvikt

Efterfrågan visar hur mycket köparna vill köpa vid olika priser. Enligt efterfrågelagen minskar normalt den efterfrågade kvantiteten när priset stiger. Utbudet visar hur mycket säljarna vill sälja vid olika priser, och normalt ökar den utbjudna kvantiteten när priset stiger. I ett diagram med pris på den lodräta axeln och kvantitet på den vågräta skär utbuds- och efterfrågekurvan varandra i jämviktspunkten. Läs mer i Efterfrågan och utbud på varor och tjänster.

Hur marknaden rör sig mot jämvikt

  • Priset är för högt: säljarna vill sälja mer än köparna vill köpa. Det uppstår ett utbudsöverskott, lager byggs upp och säljarna sänker priset för att bli av med varorna.
  • Priset är för lågt: köparna vill köpa mer än som erbjuds. Det uppstår ett efterfrågeöverskott, varor tar slut och priset tenderar att stiga.

Denna anpassning sker utan central styrning och är kärnan i hur priser fördelar resurser i en marknadsekonomi. I verkligheten kan anpassningen ta tid, till exempel när priser är avtalade på längre sikt eller när utbudet inte kan ändras snabbt.

När jämvikten förskjuts

Jämviktspriset är inte fast. Om efterfrågan ökar, till exempel för att inkomsterna stiger eller en vara blir populär, flyttas efterfrågekurvan utåt och både jämviktspris och jämviktskvantitet stiger. Om utbudet ökar, till exempel genom ny teknik eller lägre produktionskostnader, sjunker jämviktspriset medan kvantiteten ökar. Hur mycket priset respektive kvantiteten ändras beror på hur känsliga köpare och säljare är för pris, se priselasticitet.

Prisreglering och jämvikt

Om staten bestämmer ett högsta pris under jämviktspriset, ett pristak, uppstår en bestående brist som kan leda till köer, ransonering eller svarta marknader. Ett lägsta pris över jämviktspriset, ett prisgolv, ger i stället ett bestående överskott. Även skatter och subventioner påverkar vilket pris köpare betalar och säljare får, och därmed jämviktskvantiteten.

Begränsningar i modellen

Den enkla modellen förutsätter fullständig konkurrens, många köpare och säljare, likvärdiga varor och god information. På marknader med få aktörer, starka varumärken eller stora informationsskillnader kan priset avvika från den teoretiska jämvikten. Modellen är ändå ett användbart verktyg för att förstå varför priser stiger och sjunker.

Lämna en kommentar