Innehållsförteckning
Varför är karteller skadliga?
När företag i en kartell slutar konkurrera med varandra behöver de inte hålla nere sina priser eller utveckla sina produkter. Enligt Konkurrensverket leder karteller till högre priser, sämre kvalitet och långsammare innovation. De gör det också svårare för nya företag att komma in på marknaden. Det är konsumenterna och i förlängningen hela samhällsekonomin som får betala. När karteller förekommer vid offentliga upphandlingar drabbas också skattebetalarna.
Vad säger lagen?
Enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på ett märkbart sätt. Motsvarande förbud finns i artikel 101 i EU:s fördrag om Europeiska unionens funktionssätt när handeln mellan medlemsländerna kan påverkas. Konkurrensverket beskriver tre förutsättningar för att ett samarbete ska vara otillåtet:
- Det finns ett avtal, en överenskommelse eller ett samordnat förfarande mellan parterna. Det kan räcka med att konkurrenter delar strategisk information med varandra.
- Överenskommelsen har ingåtts mellan företag. Även enskilda firmor, ekonomiska föreningar och myndigheter som bedriver ekonomisk verksamhet räknas som företag.
- Samarbetet begränsar konkurrensen på ett märkbart sätt.
Avtal mellan konkurrenter om priser eller marknadsdelning anses regelmässigt ha ett konkurrensbegränsande syfte. Det behöver då inte visas att avtalet faktiskt har fått skadliga effekter. Läs mer om samarbete som begränsar konkurrensen.
Anbudskarteller
En särskild form är anbudskarteller, där företag som lämnar anbud i en upphandling gör upp om vem som ska vinna. Det största kartellmålet i svensk domstol är enligt Konkurrensverket asfaltskartellen från 2009, där åtta asfaltbolag fick betala sammanlagt cirka 500 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift för prissamordning vid upphandlingar och för att ha delat upp marknaden.
Konsekvenser för företag och personer
Konkurrensskadeavgift
Ett företag som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet kan få betala konkurrensskadeavgift enligt 3 kap. 5 § konkurrenslagen. Avgiften uppgår i regel till högst tio procent av företagets totala globala omsättning under föregående räkenskapsår. Sedan den 1 mars 2021 är det Konkurrensverket som beslutar om avgiften. Tidigare var det Patent- och marknadsdomstolen. Beslutet kan överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. Vid bestämmandet av avgiften tar Konkurrensverket bland annat hänsyn till omsättningen på den berörda marknaden, hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått.
Andra följder
Företag som har deltagit i en kartell kan uteslutas från framtida offentliga upphandlingar, och personer i företagsledningen kan få näringsförbud.
Eftergift – att lämna kartellen
Konkurrensverket har ett eftergiftsprogram. Det företag som först anmäler en kartell som verket inte redan känner till, och lämnar tillräcklig information för att verket ska kunna ingripa, kan helt slippa konkurrensskadeavgift. Företag som inte uppfyller kraven för eftergift kan ändå få avgiften nedsatt om de i väsentlig mån underlättar utredningen, enligt Konkurrensverket med upp till 50 procent. För att få eftergift eller nedsättning måste företaget lämna all information och bevisning det har, samarbeta aktivt, inte förstöra bevis och upphöra med sitt deltagande. Ett företag som har tvingat andra att delta kan inte få eftergift. Beviljas företaget eftergift eller nedsättning undanröjs också risken för näringsförbud för personer i ledningen.
Den som känner till eller misstänker en kartell kan tipsa Konkurrensverket och får vara anonym.
Läs också om konkurrens.
Uppdaterad: uppgiften om att konkurrensskadeavgift döms ut av domstol är rättad. Sedan den 1 mars 2021 beslutar Konkurrensverket om avgiften. En trasig internlänk har ersatts, och avsnitt om förutsättningarna för förbudet, anbudskarteller, näringsförbud och eftergiftsprogrammet har lagts till. Den inaktuella källan (december 2013) har ersatts.