Innehållsförteckning
Karensavdrag för anställda
Den som är anställd och blir sjuk får sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna, enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Sjuklönen är 80 procent av lönen och andra anställningsförmåner. Från sjuklönen görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig vecka.
- För den som arbetar lika många timmar varje dag, fem dagar i veckan, motsvarar avdraget en dags sjuklön.
- Vid ojämnt fördelad arbetstid kan avdraget bli större eller mindre än en dags sjuklön, och det kan fördelas över flera dagar.
- Har den anställde fått tio karensavdrag under de senaste tolv månaderna görs inga fler avdrag.
- Blir man sjuk igen inom fem dagar efter en sjukperiod räknas det som en fortsättning på den tidigare perioden, och inget nytt karensavdrag görs.
Karensavdraget ersatte den tidigare karensdagen den 1 januari 2019. Skälet var bland annat att karensdagen slog olika beroende på hur arbetstiden var förlagd. Vissa kollektivavtal har egna regler för hur sjuklön och karensavdrag beräknas. Läs mer om arbetsgivarens skyldigheter i artikeln Lön och ersättning.
När Försäkringskassan tar över
Från dag 15 kan den anställde i stället ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den som är arbetssökande eller föräldraledig och sjukanmäler sig direkt till Försäkringskassan får ett karensavdrag från sjukpenningen som motsvarar en hel dag med ersättning. För behovsanställda utan rätt till sjuklön gör Försäkringskassan avdraget, beräknat på 20 procent av sjukpenningen för en genomsnittlig vecka.
Personer med en sjukdom som kan leda till många eller långa sjukperioder kan ansöka om särskilt högriskskydd. Det innebär att inget karensavdrag görs och att arbetsgivaren kan få ersättning för sjuklönekostnaden.
Karenstid för egenföretagare
Den som driver enskild näringsverksamhet och betalar egenavgifter får ingen sjuklön från en arbetsgivare utan vänder sig direkt till Försäkringskassan. Grundregeln är sju karensdagar. Företagaren kan i stället välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Valet påverkar sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna: kortare karenstid ger högre avgift och längre karenstid lägre avgift. Högriskskyddet kan bara gälla den som har en eller sju karensdagar.
Karens i arbetslöshetsförsäkringen
Även arbetslöshetsförsäkringen har karensdagar i början av en ersättningsperiod, då ingen ersättning betalas ut. Hur många dagar det gäller och hur de räknas av framgår av lagen om arbetslöshetsförsäkring och av den egna a-kassan. Den som har sagt upp sig själv eller orsakat sin arbetslöshet kan dessutom få en längre period utan ersättning.
Karens i privata försäkringar
I privata sjuk- och inkomstförsäkringar avtalas karenstiden i försäkringsvillkoren. En lång karenstid ger ofta lägre premie, men den försäkrade får då klara sig längre på egen hand innan ersättningen börjar.
Källor: Försäkringskassan – Karensavdrag, Försäkringskassan – Sjuklön, Försäkringskassan – Sjukpenning för dig med enskild firma, lagen (1991:1047) om sjuklön, Sveriges a-kassor – Hur lång karens är det?. Uppdaterad oktober 2026.