Innehållsförteckning
Ordets ursprung
Ordet kommer från loggen, ett instrument för att mäta fartygets fart genom vattnet. Den äldsta varianten var en träbit, logg, som kastades ut i en lina med knutar med jämna mellanrum. Genom att räkna knutarna som löpte ut under en viss tid kunde man räkna ut farten, vilket är ursprunget till enheten knop. Tillsammans med kursen kunde man uppskatta positionen genom bestickräkning, vilket var viktigt i en tid när positionsbestämning med himlakroppar bara gick vid goda förhållanden.
Skeppsdagbok enligt svenska regler
I Sverige finns bestämmelser om skeppsdagbok i sjölagen och i Transportstyrelsens föreskrifter. Vilka fartyg som måste föra skeppsdagbok och vilka uppgifter som ska antecknas beror bland annat på fartygets storlek och typ av fart. Anteckningarna görs normalt av vakthavande befäl under befälhavarens överinseende, till sjöss i regel senast vid vaktbyte. Uppgifter får inte strykas över så att de blir oläsliga, utan rättelser ska göras med en ny anteckning. Allt fler fartyg för i dag elektroniska loggböcker.
Olika typer av loggböcker
- Skeppsdagbok – den huvudsakliga loggboken för fartyget.
- Maskindagbok – uppgifter om maskineriets drift och underhåll.
- Oljedagbok – krävs enligt den internationella konventionen MARPOL för att dokumentera hantering av olja och oljehaltigt avfall.
- Lastdagbok och bunkerjournal – uppgifter om last och bränsle.
Loggbokens betydelse
Loggboken är ett viktigt bevis vid olyckor, skador och tvister. Efter en sjöolycka kan den användas vid en sjöförklaring eller en haveriutredning. Den kan också ha betydelse vid frågor om sjöfynd, ansvar för last enligt konossement och för redarens försäkringsskydd. Läs mer om sjörätt och sjöfylleri.
Loggbok i andra sammanhang
Begreppet används också i överförd betydelse. Piloter för flygdagbok och dykare loggbok över sina dyk. I företag kan loggböcker användas för att dokumentera till exempel arbetsmoment, egenkontroller och underhåll. Datorer och IT-system skapar loggfiler, som registrerar händelser och används för felsökning och informationssäkerhet. Inom personuppgiftsbehandling kan loggning vara ett krav för att kunna följa upp vem som har tagit del av uppgifter.
Källor
- Transportstyrelsen, transportstyrelsen.se
- Sjölag (1994:1009)
- IMO, MARPOL-konventionen
- Nordisk familjebok, ”Loggbok” (1886)