Innehållsförteckning
Skillnad mot KPI och KPI-KS
KPI är det centrala måttet på den genomsnittliga prisutvecklingen för den privata inhemska konsumtionen. När moms, punktskatter eller vissa subventioner ändras påverkas KPI direkt. NPI konstruerades för att visa en mer ”skattefri” prisrörelse, bland annat i äldre avtal och kompensationsklausuler.
Från och med januari 2014 slutade Statistiska centralbyrån (SCB) att publicera NPI i den ordinarie statistikredovisningen. I stället beräknas bland annat KPI med konstant skatt (KPI-KS), som håller skattesatserna oförändrade i beräkningen men behåller samma viktsumma som KPI. KPI-KS kan i vissa fall ersätta tidigare användning av NPI, men metoderna skiljer sig: NPI rensade bort indirekt beskattning i flera led, medan KPI-KS främst konstanthåller direkta skatteeffekter i konsumentledet.
Användning och historik
NPI har bland annat använts i avtal och regler där man ville skilja ”ren” prisutveckling från skatte- och subventionsändringar. Exempel finns inom transport- och infrastrukturavtal där indexklausuler historiskt hänvisat till NPI. Efter att den löpande publiceringen upphörde fick SCB under en övergångsperiod i uppdrag att fortsätta beräkna NPI för befintliga kontrakt, bland annat med redovisning till Trafikverket. Historiska NPI-tal finns i SCB:s statistikdatabas för perioden 1980–2013.
För den som i dag behöver ett mått på underliggande eller skattejusterad inflation är det viktigare att utgå från aktuell SCB-vägledning: KPI, KPIF (KPI med fast ränta), KPI-KS och eventuellt andra tilläggsmått som SCB publicerar på uppdrag av Riksbanken. Se även inflation.
Vad du bör tänka på
- Ange aldrig en aktuell NPI-nivå i löpande text – indexet publiceras inte längre månadsvis på samma sätt som KPI.
- Kontrollera om ditt avtal eller din författning fortfarande hänvisar till NPI eller om det ska bytas till KPI eller KPI-KS.
- Aktuella indexvärden och förändringstal hämtas alltid från SCB, inte från andrahandskällor.
Sammanfattningsvis är nettoprisindex ett historiskt viktigt begrepp för skattejusterad konsumentprisutveckling, medan dagens praktiska behov oftast täcks av KPI och KPI-KS.
Underliggande inflation – närliggande begrepp
NPI har ibland beskrivits som ett sätt att närma sig underliggande inflation. I modern svensk statistik är det dock andra mått, särskilt KPIF, som Riksbanken använder i penningpolitisk analys. Den som behöver ett aktuellt inflationsmått bör därför utgå från SCB:s och Riksbankens publicerade serier, inte från NPI:s historiska serie.
Källor
- Konsumentprisindex (KPI) – SCB
- Nettoprisindex (NPI) i statistikdatabasen – SCB
- KPI-KS och KPIF-KS – SCB (PM 2014)