Innehållsförteckning
Hur styrräntan fungerar
Styrräntan påverkar vad bankerna betalar och får när de lånar och placerar pengar hos Riksbanken över natten. Det slår igenom på dagslåneräntan mellan banker och vidare på räntor till hushåll och företag, till exempel rörliga bolåneräntor och sparräntor. Fram till juni 2022 kallades styrräntan reporänta, eftersom den var räntan i Riksbankens repotransaktioner. I dag använder Riksbanken begreppet styrränta. Se även reporänta. Styrräntan påverkar också vilken ränta du får på sparkontot – se aktuella sparräntor hos svenska banker.
Varför höjs eller sänks räntan?
Riksbankens mål är att inflationen, mätt som KPIF, ska ligga kring 2 procent per år. När inflationen väntas bli för hög höjs styrräntan, vilket gör det dyrare att låna och dämpar efterfrågan. När inflationen väntas bli för låg, eller ekonomin är svag, sänks räntan för att stimulera.
- Högre styrränta: dyrare lån, högre sparräntor, ofta starkare krona, lägre efterfrågan och inflation på sikt.
- Lägre styrränta: billigare lån, lägre sparräntor, ofta svagare krona, högre efterfrågan och inflation på sikt.
Effekten på inflationen kommer med fördröjning, ofta ett till två år.
Var hittar jag aktuell styrränta?
Riksbanken fattar beslut om styrräntan vid flera penningpolitiska möten per år och publicerar varje beslut med motivering och en prognos för hur räntan väntas utvecklas. Aktuell nivå och datum för nästa beslut finns på Riksbankens webbplats.
Vad betyder styrräntan för dig?
Har du bolån med rörlig ränta (tre månader) påverkas din ränta oftast snabbt av förändringar i styrräntan. Bundna räntor styrs mer av marknadens förväntningar om framtida räntor. Även räntan på sparkonton och företagslån följer i regel styrräntan. Läs mer om inflation.
Källor: Riksbanken – Styrräntan. Uppdaterad oktober 2026. Ursprunglig text delvis från Wikipedia (CC BY-SA).