Kameraövervakning av skyddsobjekt

Inledning

Ett skyddsobjekt är en byggnad, en anläggning eller ett område som utgör ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Enligt kameraövervakningslagen är vissa skyddsobjekt undantagna från tillståndsplikten. För att kunna avgöra om ett visst skyddsobjekt är undantaget från krav på tillstånd eller inte har Datainspektionen tagit fram en checklista, se nedan.

Vid kameraövervakning av andra skyddsobjekt än sådana som är undantagna från tillståndskravet, måste tillstånd till kameraövervakning sökas hos länsstyrelsen i enlighet med huvudregeln i kameraövervakningslagen. Ansökan görs hos länsstyrelsen i det län där skyddsobjektet är beläget.
 

Checklista

Vilka skyddsobjekt är undantagna från tillståndskravet?

Om kameraövervakningen ska vara undantagen krav på tillstånd måste följande punkter vara uppfyllda.

• Det ska vara fråga om ett skyddsobjekt som utgör en plats dit allmänheten har tillträde, vilket inkluderar alla platser som allmänheten över huvud taget har tillträde till och inte bara de platser som allmänheten normalt brukar vistas på.
• Skyddsobjektet omfattas av 4 § 4, 5 § 1–4 eller 6 § första stycket skyddslagen (avser främst militära skyddsobjekt), men är inte ett skyddsobjekt som enligt 4 § 4 skyddslagen används för eller är avsett för fredstida krishantering. Med fredstida krishantering avses till exempel verksamheter som omfattar tillverkning, lagring och tillhandahållande av strategiskt viktiga läkemedel.
• Det enda syftet med kameraövervakningen är att skydda skyddsobjektet.
• Kameraövervakningen endast sker av skyddsobjektet eller ett område i objektets omedelbara närhet, se nedan.
   

När krävs det tillstånd för att övervaka ett skyddsobjekt?

Tillstånd krävs för kameraövervakning av skyddsobjekt om någon av de fyra punkterna ovan inte är uppfyllda. Om tillstånd krävs gäller samma regler i kameraövervakningslagen som för andra tillståndspliktiga områden. Det finns inga generella lättnader för skyddsobjekt i en tillståndsprövning utan den som söker måste visa att behovet av övervakning väger tyngre än integritetsintresset på platsen. Det är dock alltid bra att ange i en ansökan om tillstånd att det är fråga om ett skyddsobjekt, då den omständigheten bör vägas in i den behovsavvägning som länsstyrelsen ska göra om tillstånd ska beviljas eller inte.
 

Kameraövervakning av skyddsobjekt dit allmänheten inte har tillträde

Om allmänheten inte har tillträde till den övervakade platsen får kameraövervakning ske om den uppfyller kameraövervakningslagens regler om övervakning av sådana platser.

Av förarbetena till kameraövervakningslagen framgår avseende den behovsavvägning som ska göras vid kameraövervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde, att det är uppenbart att intresset av övervakning som sker för att skydda ett skyddsobjekt väger tyngre än enskildas intresse av att inte bli övervakade.
 

Upplysningsplikten

Kameraövervakning av skyddsobjekt som är undantagna krav på tillstånd får ske utan att upplysning behöver lämnas (till exempel skyltning som informerar de som kameraövervakas).

Om ljud också ska avlyssnas eller tas upp i samband med tillståndsfri kameraövervakning måste dock upplysning om kameraövervakningen samt ljudavlyssningen eller ljudinspelningen lämnas även om övervakningen är tillståndsfri.

I övriga fall gäller att upplysning ska lämnas om kameraövervakningen i enlighet med 25 § kameraövervakningslagen. Detta gäller oavsett om allmänheten har tillträde till platsen eller inte.
 

Vad är ett skyddsobjekts ”omedelbara närhet”?

Av den sista punkten i checklistan ovan framgår att en av förutsättningarna för att kameraövervakning vid ett skyddsobjekt ska vara undantaget från tillståndsplikten är att övervakningen endast sker av skyddsobjektet eller av ett område i dess omedelbara närhet. Vad som är ett skyddsobjekts ”omedelbara närhet” har ännu inte slutligt fastslagits i praxis.

Enligt kameraövervakningslagens förarbeten ska det vara fråga om ”ett begränsat område som är beläget i direkt anslutning till skyddsobjektet”. Datainspektionen har mot den bakgrunden valt att inte överklaga ärenden där det har varit fråga om kameraövervakning som skulle ske tre respektive ”några meter” utanför skyddsobjektets fysiska gräns.

I ett annat fall hade en länsstyrelse bedömt att ett område på 30 meter utanför ett hamnområde som omgärdades av ett två meter högt staket var ”i skyddsobjektets omedelbara närhet” och således inte krävde tillstånd. Datainspektionen överklagade och yrkade att det tillståndsfria området skulle bestämmas till maximalt fem meter och att det borde fastställas en fast gräns som kan användas på alla skyddsobjekt. Förvaltningsrätten i Göteborg ansåg i dom den 30 april 2014 (mål nr 10391-13) att ett område om 30 meter utanför skyddsobjektets fysiska gräns inte kan anses vara i skyddsobjektets omedelbara närhet i kameraövervakningslagens mening och särskilt inte när objektet omgärdas av ett två meter högt staket. Domen har vunnit laga kraft.

Datainspektionen anser att tillstånd till kameraövervakning för närvarande bör sökas om övervakningsområdet sträcker sig mer än fem meter utanför skyddsobjektets fysiska gräns. Med hänsyn till att rättsläget alltjämt får anses oklart bör dessutom tillstånd sökas om skyddsobjektet ligger inom tätbebyggt område eller motsvarande, även om övervakningsområdet inte sträcker sig så långt ut som fem meter utanför skyddsobjektet. Det kan enligt Datainspektionen nämligen inte uteslutas att det, för att avgöra om tillstånd krävs eller inte, måste göras en bedömning i det enskilda fallet där även skyddsobjektets belägenhet i sig i förhållande till omgivningen ska beaktas vid bedömningen.
  

Läs mer: Kameraövervakningslag (2013:460)

Säkerhetsåtgärder vid kameraövervakning
Kameraövervakning på arbetsplatser
Kameraövervakning inomhus i skolor
Kameraövervakning av bensinstationer
Viktiga begrepp i den nya kameraövervakningslagen
Kameror i egen bostad och trädgård
Regler för dashcams eller vindrutekameror
Material från kameraövervakning

 
Källa:

Datainspektionen