Patent

Informationen nedan är en kort sammanfattning där huvudkällan är PRV, Patent- och Registreringsverket. Vi rekommenderar den som funderar på att ta patent att studera informationen inom området på PRV:s hemsida. Där finns blanketter m.m. att hämta hem.

Att ta patent på något

Patent är till för att skydda uppfinningar och tekniska lösningar. Innebörden med att skaffa sig ett patent är att innehavaren under 20 år har ensamrätt på att utnyttja uppfinningen i yrkesverksamhet.För patent som avser läkemedel och växtskyddsmedel kan patenttiden i vissa fall förlängas med fem år, så kallat tilläggsskydd.

Skulle någon utnyttja uppfinningen, det vill säga göra patentintrång, kan vederbörande stämmas inför domstol och dömas till skadestånd.

Patentet gäller i de länder där innehavaren tagit ut patent.

Vill du söka patent utanför Sverige finns tre olika vägar att gå:

• Europeisk patentansökan
• Internationell patentansökan
• Utländsk, nationell eller regional ansökan

Vad är det som är patenterbart?

Patent är som tidigare nämnts till för att skydda uppfinningar och tekniska lösningar. Observera detta med tekniska lösningar. Det innebär att även metoder, användningar och systemkombinationer går att patentera. Det är idéns utformning och användning du skyddar genom patentet.

För att du ska kunna få patent måste uppfinningen uppfylla följande kriterier:

1. kunna tillgodogöras industriellt
2. vara ny
3. ha uppfinningshöjd

Att uppfinningen ska kunna tillgodogöras industriellt innebär att den ska ha

• Teknisk karaktär, d.v.s. påtaglig som ett föremål eller ett sätt att tillverka något på.
• Teknisk effekt, d.v.s. uppfinningen ska ha en teknisk funktion och på ett tekniskt sätt lösa ett problem.
• Vara reproducerbar, d.v.s. att varje gång du använder uppfinningen ska det tekniska resultatet vara samma.

Att vara ny innebär att uppfinningen inte får vara känd någon stans i världen innan du lämnat in din patentansökan.

Uppfinningshöjd innebär att det ska finnas en väsentlig skillnad mellan din uppfinning och de uppfinningar som är kända sedan tidigare.

Patent inom bioteknikområdet

Bioteknik används främst inom områdena medicin, livsmedelsproduktion och jordbruk. Bioteknik är detsamma som tekniska tillämpningar av kunskap om biologiska processer.

Det som kan patenteras är produkter, metoder och användningar. Som exempel går det att ta ett protein, metoden att framställa eller analysera det och dess användning i t.ex. ett läkemedel. Proteiner, gener, mikroorganismer m.fl. som är produkter ur naturen kan bara patenteras om de har en specifik användning och är isolerade ur sin naturliga miljö.

Rättigheten till patentet är 20 år från den dag patentansökan inlämnades. För läkemedel som är godkända för försäljning kan man få beviljat ytterligare maximalt 5 år.

Nyttan med att äga ett patent

För de allra flesta är det naturligtvis den kommersiella nyttan som är det viktigaste. Genom att kunna ta patent och på så sätt ha möjlighet att via sin ensamrätt kunna få tillbaka investerade utvecklingspengar samt en förtjänst därutöver, är den sporre som driver den tekniska utvecklingen framåt. Utan möjlighet att åtminstone få tillbaka pengar för utvecklings- och investerings- kostnader hade förmodligen utvecklingen stagnerat.

Patentinnehavaren, ”uppfinnaren”, behöver inte kommersialisera sin uppfinning själv utan kan sälja patentet till någon annan. Ett annat sätt är att genom en licens låta någon annan utnyttja uppfinningen mot ersättning.

Patentet ger innehavaren ett försprång på marknaden. Konkurrenter kanske tvingas använda kostsammare tekniker vilket ger patentägaren konkurrens- fördelar. Att skaffa intressanta samarbetspartners, kanske i andra länder, kan vara lättare då företaget innehar ett attraktivt patent.

Vad ansökan ska innehålla

Använd gärna PRV:s färdigtryckta formulär så är du säker på att alla obligatoriska uppgifter kommer med.

• Beskrivning. Den allmänna delen beskriver vilket problem som uppfinningen löser. Den speciella delen beskriver uppfinningen i detalj och hur den fungerar. Eventuell ritning bifogas om den behövs för att man ska förstå hur uppfinningen fungerar.
• Patentkrav. Bestämmer patentskyddets omfattning där teknikens ståndpunkt redovisas och vad som kännetecknar det nya i uppfinningen.
• Sammandrag. Ska kortfattat återge ansökningens tekniska innehåll.
• Ritning. Enbart ritning utan förklarande text.
• Ombud. Namnet på den som hjälper till att formulera patentansökan och har kontakt med PRV.
• Begäran om ITS-granskning. Om PRV ska göra en ITS-granskning d.v.s. en ”International Type Search Report”.
• Rabatt. Finns möjlighet till stora rabatter om man väljer att fortsätta med en europeisk eller internationell ansökan.

Hur ansökan behandlas

Efter det att ansökan kommit in till PRV sker följande behandling.

• Formell prövning. Om ansökan är formellt riktig.
• Teknisk prövning. Uppfinningen undersöks och patentingenjören ser om den är patenterbar.
• Teknisk effekt. Uppfinningen ska ha en teknisk funktion och på ett tekniskt sätt lösa ett problem.
• Reproducerbar. Varje gång uppfinningen användes ska det tekniska resultatet vara samma.
• Nyhet. Uppfinningen inte får vara känd någon stans i världen innan den lämnats in.
• Uppfinningshöjd. Det ska finnas en väsentlig skillnad mellan uppfinningen och de uppfinningar som är kända sedan tidigare.
• Granskning och dokumentation. En granskning görs i databaser, böcker mm för att se att uppfinningen verkligen är ny.
• Föreläggande. Om patentingenjören anser uppfinningen patenterbar startar en process som leder fram till ett patent. Om inte skrivs en rapport till den sökande, ett föreläggande.
• Sökandens svar. Om den sökande inser att det inte går att få patent utifrån det föreläggande han fått har han eventuellt möjlighet att ändra på patentkraven alternativt tycker den sökande att visst finns det skillnader och påpekar dessa i sitt svar.
• Slutföreläggande. Om patentingenjören tycker att uppfinningen är patenterbar skickas ett slutföreläggande till den sökande för att denne ska kunna kontrollera allt en sista gång.
• Besked att patent kan meddelas. Meddelandeavgiften betalas in.
• Information om patentmeddelande. PRV trycker en patentskrift. PRV meddelar att ansökan har bifallits och att beslutet kommer att kungöras i Svensk Patenttidning.
• Avslag. Om PRV efter svar från den sökande på skickat föreläggande inte anser att uppfinningen är patenterbar avslås ansökan.
• Ansökans offentlighet. Arton månader efter det att ansökan lämnats in blir den offentlig i sin helhet om den inte redan blivit det genom att patent har meddelats.

Att använda patentombud

För att göra en korrekt ansökan och få det skydd som man önskar kan det vara en bra idé att ta hjälp av ett patentombud. Svenska Patentombudsföreningen är en sammanslutning av de flesta patentingenjörer, varumärkeskonsulter och jurister på Sveriges patentbyråer. Svenska Uppfinnarföreningen kan också hjälpa enskilda uppfinnare genom sitt nätverk av regionala rådgivare.

Patentskydd i andra länder

Det patentskydd som ges av det svenska patentverket gäller bara i Sverige. Om produkten ska exporteras eller tillverkas i något annat land och man vill ha patentskydd krävs det att en patentansökan lämnas in även där. Genom att fler länder ansluter sig till de internationella patentkonventionerna blir det allt lättare att söka patent.

Här följer två möjligheter att förenkla när det gäller fler länder. Sverige är anslutet till båda konventionerna.

PCT; Patent Cooperation Treaty. Prövningen koncentreras till några få patentverk med goda resurser bl.a. det svenska. Den som söker behöver bara lämna in en ansökan som kallas internationell ansökan (PCT-ansökan). I ansökan talas det om vilka länder som ska omfattas. Prövningen sker sedan i två avgiftsbelagda steg. Steg 1 innebär nyhetsgranskning och steg 2 prövning av patenterbarheten. En rapport utfärdas för varje fas. Den som söker kan sedan använda rapporten och söka i de olika länder där man vill ha patentet. Den internationella nyhetsgranskningen (rapporten) som gjorts godtas i regel i de olika länderna vilket förenklar hela processen.

EPC; European Patent Convention. Detta är en överenskommelse med de flesta västeuropeiska länder. Patentet söks vid det europeiska patentverket EPO. Här prövas ansökningen och man kan få patentet beviljat i de medlemsländer som valts. Den bästa arbetsgången är att börja med PRV och låta dem göra en ITS-granskning d.v.s. en ”International Type Search Report”. Efter detta låter man PRV göra en PCT-rapport som sedan kan utnyttjas då man fullföljer med en EPC-ansökan.

Svensk patenttidning

Genom Svensk Patenttidning offentliggörs de kungörelser som PRV gör. Här går det bland annat att hitta inkomna och offentliga patentansökningar.

Läs mer

Det finns mycket bra information inom området patentskydd hos PRV. Här finns också möjlighet att ladda hem olika blanketter.

Läs mer om:

Varumärke
Upphovsrätt

Mer om patent

Patent (av latin: li’tterae pate’ntes, öppna brev) är en tidsbegränsad och lagbunden rätt att inneha ensamrätten till att dra kommersiell nytta av en viss uppfinning. Patent är i europeisk rätt avsedda att skydda uppfinningar som innebär en tidigare okänd lösning av ett tekniskt problem, medan patent i USA kan ges också på annat än tekniska uppfinningar, till exempel affärsmetoder. För att patent ska beviljas krävs att uppfinningen är ny, har uppfinningshöjd och att den är industriellt tillämpbar. Att en uppfinning har uppfinningshöjd innebär att den skiljer sig väsentligt från tidigare känd teknik.

När patent beviljas offentliggörs detaljerat hur uppfinningen fungerar. Patentets ensamrätt på viss tid är en belöning som uppfinnaren får i utbyte mot att uppfinningen offentliggörs. I stället för att söka patentskydd, kan en uppfinnare även välja att hålla sin uppfinning hemlig, varvid den i någon mån skyddas av lagar om företagshemlighet och mot industrispionage.

Något s.k. världspatent, som det ibland talas om, finns inte. Uppfinnaren har att söka patent — och erlägga fastställda avgifter — inom varje jurisdiktion, där han söker skydd. Numera har man dock möjlighet att centralt söka patent som om det beviljas går att få för hela EU-området. Man är dock fortfarande tvungen att betala för patenträttigheten i varje land där man vill ha skyddet.

Patenten i sig är en handels- och bytesvara. Det är inte ovanligt att ett företag utvecklar och patenterar fler uppfinningar än det använder i sina produkter. Överskottet kan licensieras ut till andra tillverkare eller användas som hot och hinder mot andra tillverkare. När två företag äger patent som förhindrar det andra företaget att utveckla sina produkter, kan de enas om korsvis licensiera patenten, med eller utan ekonomisk ersättning. Om flera företag ingår en sådan uppgörelse, talar man om en patentpool. Om ingen uppgörelse har kommit till stånd, talar man om ett patentsnår (eller en snårskog av patent; engelska patent thicket). Denna term etablerades i ett amerikanskt rättsfall SCM Corp. v. Xerox Corp på 1970-talet, men patentsnår och -pooler fanns redan vid uppfinningen av symaskinen på 1850-talet.[1] Patentpooler som omfattar de dominerande tillverkarna på ett område är en sorts karteller, som försvårar för nya företag att etablera sig. När standarder etableras är det inte ovanligt att de omfattas av patent. De patentägande företagen brukar i så fall avkrävas att licensiera dessa patent på lika villkor till alla tillverkare som vill följa standarden. Internetstandarder som fastslås av IETF tillåts däremot inte bygga på patenterad teknik.
 

Patent i Sverige

I Sverige utfärdas patent av Patent- och registreringsverket (PRV) i enlighet med patentlagen (SFS 1967:837). Nya patent förtecknas i Patenttidningen som utges av PRV.

I proposition 2006/07:56 föreslås att Sverige tillträder patenträttsfördraget och att Sverige tillträder den europeiska patenträttskonventionen.

Tidigare var det Kommerskollegium som beviljade patenten och nya patent offentliggjordes i Post- och Inrikes Tidningar. När Teknisk Tidskrift var ny 1871 innehöll varje nummer en kortfattad lista över den senaste månadens nya patent. Svenska patentförordningar utfärdades 1819, 1834, 1856 och 1884.

Den använder sig av material från Wikipedia.

Delar av texten i detta avsnitt kommer från Wikipedia och omfattas av licensen Creative Commons Erkännande-Dela Lika (CC BY-SA).