Efter att tingsrätten beslutat om konkursen fortgår processen med konkursförvaltarens arbete, eventuellt bevakningsförfarande från borgenärer, bouppteckning, edgångssammanträde mm.

Genom konkursbeslutet fråntas gäldenären sin rådighet över konkursboet. Innebörden av detta är att gäldenären inte får driva verksamheten vidare, inte ingå avtal mm. Förvaltningen av företaget tas istället över av konkursförvaltaren. Förvaltarens grundläggande uppgift är att avveckla konkursboet (verksamheten) snarast möjligt och på ett sådant sätt att fordringsägarna får ut mesta möjliga av sina fordringar. Under avvecklingsarbetet är gäldenären skyldig att hjälpa konkursförvaltaren med allt som är nödvändigt för konkursboets förvaltning. Naturligtvis är gäldenären skyldig att lämna upplysningar om företagets totala egendom. Gäldenären är också upplysningsskyldig när det gäller tillgångar som kan finnas utomlands.

Konkursförvaltaren startar omgående med att upprätta en bouppteckning. I den ska företagets alla tillgångar och skulder redovisas. Bouppteckningen ska även innehålla räkenskapsmaterial och andra handlingar (t.ex. avtal) som rör boet samt namn och adress på varje borgenär.

Håller sig gäldenären undan och inte vill medverka kan förvaltaren begära att tingsrätten kallar gäldenären till ett bouppteckningssammanträde. Infinner sig inte gäldenären kan förvaltaren begära hämtning.

När konkursförvaltaren är färdig med bouppteckningen ska ett edgångs- sammanträde äga rum. Där ska gäldenären gå ed på att uppgifterna i bouppteckningen är riktiga. Fram till edgångssammanträdet är gäldenären förhindrad att resa utomlands.

Om gäldenären är en juridisk person med flera ställföreträdare väljer konkursförvaltaren vem/vilka som ska gå ed. De ställföreträdare som inte ska avlägga ed behöver inte närvara vid edgångssammanträdet och är inte heller förhindrade att resa utomlands.

Vid edgångssammanträdet kan det framkomma att tillgångarna i boet är så små att de inte ens täcker uppkomna och väntade konkurskostnader (t.ex. konkursförvaltarens arvode) avskrivs konkursen. Finns däremot tillräckliga tillgångar fortsätter konkursförvaltarens arbete med att omvandla dessa tillgångar till pengar. I vissa fall kan förvaltaren driva verksamheten vidare ett kort tag om möjligheten finns att sälja hela rörelsen och därigenom få ut en större behållning.

I samband med en konkurs finns också möjlighet till återvinning. Återvinning tillämpas då gäldenären innan konkursen försöker göra sig av med egendom genom att t.ex. dela ut den till bekanta eller närstående, gynna någon borgenär. Konkurslagen ger alltså möjlighet till att bryta upp vissa sådana otillbörliga överlåtelser. Det är konkursförvaltaren som för konkursboets räkning för talan om återvinning.

När gäldenärens egendom är omvandlad till pengar ska utdelning till borgenärerna ske. Genom förmånsrättslagen finns en reglerad turordning som konkursförvaltaren måste följa när han delar ut konkursboets medel.

Innan vi går vidare med utdelningsförfarandet och förmånsrätt ska vi titta närmare på gäldenärens näringsförbud och vilka tillgångar/skulder som ingår i en konkurs.

Läs mer om:

Konkursbeslutet
Näringsförbud
Tillgångar & Skulder
Förmånsrätt
Statlig lönegaranti
Avskrivning av konkurs
Utdelningsförfarandet
Preskription
Tillsyn & Överklagan