Arbetskraftskostnad mäts vanligen i kronor per timme. För många företag är arbetskraftskostnaden den största kostnadsposten av den totala produktions-kostnaden. I den totala arbetskraftskostnaden ingår förutom grundlön till de anställda alla de tillägg som kan tillkomma t.ex. skift- och övertidstillägg, bonusar, olika typer av prestationslön. I arbetskraftskostnaden räknas också arbetsgivaravgifter som är fastställda enligt lag samt...

Arbetskraft betecknar antingen de arbetsföra i en viss befolkning eller den tjänst som en anställd säljer till en arbetsgivare på en arbetsmarknad.

Arbetsgivaravgifter är samlingsnamnet på de socialavgifter som en arbetsgivare betalar in till staten för sina anställda.

Arbetsförmåga menar en persons fysiska eller intellektuella förmåga att utföra arbetsuppgifter. För yrkesarbete finns även krav på social förmåga.
 

Arbete är en mänsklig verksamhet som genererar ekonomiskt värde i form av varor eller tjänster.

Appreciering är värdeökningen på en valuta med rörlig växelkurs. Appreciering av en valuta medför att dess pris stiger i förhållande till andra valutor. Värdeökningen gör import billigare till valutaområdet, men försämrar exportnäringens konkurrenskraft. Motsatsen till appreciering är depreciering.

Ett användargränssnitt kan beskrivas som en länk mellan användaren och den hårdvara eller programvara som användaren arbetar med. Användargränssnittet medger två saker:

Ett antivirusprogram är ett program som aktivt eller på begäran söker efter, tar bort eller reparerar filer som är infekterade av datorvirus.

Ett antikvariat är en affär som bedriver handel med företrädesvis äldre och begagnade böcker, manuskript och kartor. Även bilder, vykort, frimärken, mynt med mera kan ingå i affärsverksamheten.

Ansvarsfrihet är ett juridiskt begrepp inom lagstiftningen för juridiska personer (organisationer). Normalt beviljas de ansvariga på årsmöte eller bolagsstämma ansvarsfrihet för den gångna räkenskapsperioden. Detta påverkar föreningens eller företagets rätt att stämma personerna för hur de skött sina uppdrag.
 

Ansvarig utgivare, juridiskt begrepp enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Tryckta eller inspelade media skall normalt ha en ansvarig utgivare som kan ställas till svars för tryckfrihetsbrott. För elektroniska medier (Internet) är detta frivilligt. De som väljer att inte registrera ansvarig utgivare faller i stället under lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, även kallad BBS-lagen.

Lagen om anställningsskydd (LAS), SFS 1982:80
LAS innehåller regler som skyddar den anställde i olika situationer. En hel del av de regler som finns i lagen går att ändra genom kollektivavtal. LAS  kan ses som en tvingande lag där en miniminivå är lagd för det som gäller.

Det finns flera olika anställningsformer. I lagen om anställningsskydd (LAS, SFS 1982:80) regleras dessa. Genom kollektivavtal kan dock andra regler gälla.
 

Kanske har du hört talas om annuitetslån i samband med köp av bostad eller bil. Ett annuitetslån innebär att utbetalningarna för amortering och ränta för varje utbetalningstillfälle under lånets löptid är lika stora.

Ett företag har två sorters tillgångar, anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Enligt Årsredovisningslagen definieras anläggningstillgång på följande sätt, 4 kap. 1§.

Andrahandsmarknad är en ekonomisk term som innebär att en vara eller ett finansiellt instrument säljs vidare efter inledningsvis ha köpts på en "förstahandsmarknad", där det som handlas är nytt.

Andel betecknar ofta den del av innehavet man har ("ägandet") i ett aktiebolag, bostadsrättsförening, o.d.; ofta relaterat till röstlängden, d.v.s. vilket inflytande man kan utöva i föreningen eller företaget. Kan uttryckas som ett procenttal.

1. Misstänkt höga priser?
   Om alla eller majoriteten av anbuden är väsentligt högre än i tidigare upphandlingar, företagens prislistor eller en rimlig uppskattad kostnad, kan det vara fråga om artighetsanbud. Företagen är då med och lämnar anbud för syns skull, medvetna om att ett visst företag ska vinna.
    
2. Misstänkt olika priser?
   Om ett företag lämnar väsentligt högre anbud i vissa upphandlingar jämfört med andra, utan att det finns några uppenbara kostnadsskillnader, kan det tyda på en anbudskartell. Företagen kan då ha kommit överens om vem som ska vinna upphandlingen för exempelvis en produkt eller inom ett visst område.
    
3. Misstänkt stora prisskillnader?
   Om skillnaden är oförklarligt stor mellan det vinnande anbudet och de andra, kan några företag ha bildat en anbudskartell för att hålla prisnivån uppe. Det vinnande anbudet kommer då från ett företag som inte ingår i anbudskartellen och därför har lämnat ett lägre anbud.
    
4. Misstänkt lika priser?
   Om flera företag lämnar identiska priser kan det innebära att de kommit överens om att försöka dela på kontraktet.
    
5. Misstänkt bojkott?
   Om inga företag lämnar anbud kan det vara frågan om en samordnad bojkott för att påverka villkoren i upphandlingen. Företagen har då kommit överens om att avstå från att lämna anbud, så att de ska kunna dela upp en viss marknad mellan sig.
    
6. Misstänkt få anbud?
   Om oförklarligt få företag lämnar anbud kan det finnas en marknadsdelningskartell. Syftet är att undvika konkurrens inom till exempel vissa geografiska områden. Företag avstår då från att lämna anbud inom ett område för att någon annan ska vinna upphandlingen där.
    
7. Misstänkt lika anbud?
   Om anbuden hänvisar till överenskommelser i branschen som kan påverka priset, kan företagen ha kommit överens om gemensamma branschprislistor, förseningsavgifter eller andra försäljningsvillkor. Sådana överenskommelser är olagliga.
    
8. Misstänkt mönster?
   Om samma företag vinner upphandlingen varje gång ett kontrakt ska förnyas, kan företagen ha delat upp marknaden mellan sig. Var uppmärksam på mönster, som att någon alltid lägger lägst anbud i ett visst område eller att företag verkar lämna lägst anbud enligt en turordning.
    
9. Misstänkt underleverantör?
   Om ett företag som vunnit en upphandling ger uppdrag till andra som lämnat högre anbud i samma upphandling, kan det tyda på en anbudskartell. Företagen har då kommit överens om att vinnaren ska kompensera konkurrenterna genom att anlita dem som underleverantörer.
    
10. Misstänkt slarviga anbud?
    Om endast det vinnande anbudet är grundligt och detaljrikt sammanställt, medan de övriga verkar slarvigt gjorda, kan det tyda på en anbudskartell. Då har bara det vinnande företaget lagt ner resurser på arbetet med anbudet, medan de andra förlorar medvetet.
     
11. Misstänkta formuleringar?
    Om det finns konstigheter i de olika anbuden eller i de frågor som företagen ställer till upphandlaren, kan det tyda på att företagen har samordnat sig. Se upp med identiska formuleringar, samma fel i kalkyleringen eller samma brevpapper och formulär.
     
12. Misstänkt gemensamt anbud?
    Om ett gemensamt anbud lämnas av fler företag än vad som är nödvändigt för att utföra uppdraget, kan det vara olagligt.
     

Läs mer om:
Förbud mot samarbete som begränsar konkurrensen
Karteller

I avtalslagen beskrivs de grundkrav på hur ett avtal sluts mellan två parter.

Alternativkostnad, en fiktiv kostnad som används vid benämningen av alternativa resursanvändningar. Kostnaden är den förlorade intäkten från det alternativet man inte valt att nyttja.