Dricksvattenkvalitet, egen brunn

Otjänligt dricksvatten vanligt bland grävda brunnar

En sammanställning över dricksvattenkvalitet från enskilda brunnar som Socialstyrelsen gjorde 2007 visade att nästan 35 procent av de grävda brunnar hade dricksvatten som inte var hälsosamt att dricka (otjänligt). Motsvarande andel av de bergborrrade brunnarna var 10 procent .

Livsmedelsverket rekommenderar att man regelbundet provtar sitt vatten för att vara säker på att vattnet inte är ohälsosamt.
 

Hälsorisker kopplade till dåligt dricksvatten

Mikrobiologiska föroreningar kan ge akuta hälsoeffekter, främst mag-och tarmsjukdomar. I sällsynta fall kan sjukdomsframkallande mikroorganismer orsaka allvarliga kroniska skador hos vissa individer.

Kemiska ämnen i dricksvatten kan också innebära hälsoeffekter på längre sikt, till exempel ökad risk för olika cancerformer. I enstaka fall kan även akuta effekter förekomma.
 

Kvalitetsproblem för dricksvatten från enskilda brunnar

Kvalitetsproblemen ser olika ut i olika typer av brunnar. En undersökning som Socialstyrelsen gjorde 2007 visar att för hög halt mikroorganismer, till exempel bakterier, var den vanligaste orsaken till dåligt dricksvatten i både bergborrade och grävda brunnar.

När det gäller kemiska ämnen var arsenik den vanligaste orsaken till otjänligt dricksvatten bland de undersökta bergborrade brunnarna. Andra hälsorisker för bergborrade brunnar var höga halter av uran och fluorid.

När det gäller grävda brunnar var det främst uran, nitrat och koppar som utmärkte sig. För att kunna säga hur vanligt det är med arsenik och uran i dricksvatten behövs mer dataunderlag än vad vi har idag.
 

Orsaker till att dricksvattnet blir dåligt

Det är oftast grundvatten som används i enskilda vattentäkter. Grundvattenkvaliteten varierar över landet och beror bland annat på hur jorden och berggrunden ser ut och på olika föroreningar från till exempel jordbruk, djurhållning, enskilda avlopp och industrier.

Problem med vattenkvaliteten kan uppstå naturligt genom att olika ämnen urlakas från berggrunden eller jordlagren till grundvattnet. Speciellt bergborrade brunnar kan naturligt innehålla höga halter av uran, arsenik, radon och fluorid.

De material som används i brunnar, vattenledningar och kranar kan också ge upphov till höga halter av till exempel koppar och bly. Eftersom en grävd brunn anläggs i relativt ytliga grundvattenmagasin är den utsatt för mer yttre påverkan än en bergborrad brunn, till exempel från avlopp och jordbruk. Därför har dricksvattnet från grävda brunnar ofta sämre mikrobiologisk kvalitet än vattnet från bergborrade brunnar.

Höga halter av natrium och klorid kan tyda på ett överuttag av grundvatten i områden som har legat under hav efter den senaste istiden. Höga halter av natrium och klorid kan också bero på föroreningar från vägsaltning.

Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen kommer Sverige att påverkas kraftigt av klimatförändringarna med högre temperatur, mer nederbörd och fler extrema vädersituationer. Det kan bland annat att ge problem för den framtida vattenförsörjningen, eftersom riskerna för smittspridning och förorening av dricksvattentäkter blir större.
 

Fakta om dricksvattenkvalitet vid köp av fastighet

Vid överlåtelse av fastighet är det viktigt att köparen ser till att dricksvattnet i brunnen är analyserat.

Läs mer om:

Dricksvattenproduktion
Föreskrifter om dricksvatten
Råd om egen brunn
Testa dricksvattnet från egen brunn
Förpackat vatten
Kokning av dricksvatten
Klimatanpassning – dricksvattenförsörjning
 

Källa:

Livsmedelsverket