Innehållsförteckning
Tariffära och icke-tariffära handelshinder
Handelshinder brukar delas in i två huvudgrupper.
- Tariffära handelshinder är tullar och andra avgifter som tas ut just för att en vara förs in i landet.
- Icke-tariffära handelshinder är allt annat som begränsar handeln, till exempel importkvoter, licenskrav, krav på särskild märkning, certifiering eller provning, krångliga tullprocedurer, subventioner som snedvrider konkurrensen och regler för offentlig upphandling som gynnar inhemska leverantörer.
En särskild grupp är tekniska handelshinder, det vill säga olika länders krav på hur en vara ska vara tillverkad, testad eller märkt. Varje land har rätt att ställa upp tekniska regler för att skydda till exempel hälsa, miljö eller nationell säkerhet. Problemet uppstår när reglerna skiljer sig åt mer än vad syftet kräver, så att samma produkt måste anpassas eller testas om för varje marknad.
Handelshinder inom EU
EU är en tullunion med en inre marknad. Mellan medlemsländerna är tullar och avgifter med motsvarande verkan förbjudna (artikel 30 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, FEUF), liksom kvantitativa import- och exportrestriktioner och alla åtgärder med motsvarande verkan (artiklarna 34 och 35). Ett land får bara göra undantag av vissa skäl som anges i fördraget, till exempel skydd för människors hälsa och liv, och åtgärden får inte vara ett förtäckt sätt att gynna inhemska företag (artikel 36).
För att förebygga nya tekniska handelshinder måste medlemsländerna anmäla förslag till nya tekniska regler till varandra och till EU-kommissionen innan de beslutas. I Sverige skickar myndigheterna sina förslag till Kommerskollegium. Trots detta kan hinder uppstå, till exempel när en myndighet i ett annat land tolkar EU-reglerna på ett sätt som stoppar en redan godkänd produkt.
Handelshinder i världshandeln
Inom Världshandelsorganisationen WTO finns ett särskilt avtal om tekniska handelshinder, TBT-avtalet (Agreement on Technical Barriers to Trade). Det ger länderna rätt att reglera för legitima syften men kräver öppenhet, användning av internationella standarder och att reglerna inte begränsar handeln mer än nödvändigt. Läs mer om frihandel och om hur ursprungsregler avgör om en vara får tullförmåner enligt ett frihandelsavtal.
Vad kan ett företag göra?
- Kontakta Kommerskollegium. Myndigheten tar emot uppgifter om handelshinder och för dem vidare i samarbete med Utrikesdepartementet, EU-kommissionen och ambassaderna. Hinder utanför EU kan också anmälas till EU-kommissionens kontaktpunkt för handelshinder (Single Entry Point).
- Använd Solvit vid problem med en myndighet i ett annat EU- eller EES-land. Solvit hjälper företag och privatpersoner kostnadsfritt, och Solvit Sverige finns vid Kommerskollegium. Solvit kan dock inte tvinga en myndighet att ändra sitt beslut.
- Fråga TBT-kontaktpunkten vid Kommerskollegium om vilka tekniska regler som gäller för en vara i Sverige.
Om du ska börja sälja utomlands kan du också läsa om att driva företag i EU.