Privatisering

Privatisering är den ekonomiska och politiska process där verksamhet som ägs av staten, en region eller en kommun förs över till privata ägare. Motsatsen kallas förstatligande när staten tar över ägandet och kommunalisering när en kommun blir ägare. Begreppet används ibland också i en vidare mening, till exempel när offentligt finansierade tjänster läggs ut på privata utförare utan att ägandet ändras.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Bolagisering som första steg

Ofta föregås en privatisering av en bolagisering, alltså att en myndighet eller ett affärsverk görs om till ett aktiebolag. Televerket blev på så sätt Telia AB 1993 och Statens vattenfallsverk blev Vattenfall AB 1992. En bolagisering behöver dock inte leda till privatisering: Vattenfall är fortfarande helägt av staten, medan staten sålde en del av Telia vid börsintroduktionen 2000 men behöll en stor ägarandel.

Olika sätt att privatisera

  • Försäljning till ett annat företag: aktierna eller verksamheten säljs till en köpare, ett så kallat företagsförvärv.
  • Börsintroduktion: bolaget noteras på börsen och allmänheten och institutioner får köpa aktier.
  • Stegvis nedförsäljning: staten säljer sitt aktieinnehav i omgångar.
  • Konkurrensutsättning: verksamheten ägs fortfarande av det offentliga men utförandet upphandlas från privata företag, till exempel inom vård, omsorg och kollektivtrafik.

Privatiseringar i Sverige

Sedan slutet av 1980-talet har staten sålt hela eller delar av en rad bolag. Exempel är SSAB, Procordia, Pharmacia, AssiDomän, Celsius och Nordea, där staten sålde sina sista aktier 2013. Vin & Sprit såldes till franska Pernod Ricard 2008. Apoteksmonopolet avskaffades 2009, då en stor del av Apoteket AB:s apotek såldes och privata aktörer fick driva apotek.

Riksdagen beslutar om staten får sälja aktier i ett statligt bolag. Regeringen redovisar varje år hur de statligt ägda bolagen sköts i en verksamhetsberättelse.

Argument för och emot

Förespråkare menar att privat ägande och konkurrens ger effektivare verksamhet, bättre service och lägre kostnader, och att staten inte bör binda kapital i verksamhet som marknaden kan sköta. Försäljningsintäkter kan också användas för att minska statsskulden.

Kritiker menar att vissa verksamheter är naturliga monopol eller samhällsviktiga och därför bör ägas gemensamt, att vinstintresset kan gå ut över kvalitet och att staten kan sälja till för lågt pris. Erfarenheterna varierar mellan branscher, och bedömningen beror ofta på hur väl marknaden fungerar och hur den regleras.

Relaterade begrepp

Läs mer om offentlig förvaltning, affärsverk, affärsportfölj, franchise och investorleasing.

Källor

  • Regeringskansliet, Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande (regeringen.se)
  • Riksdagen, beslut om försäljning av statligt ägda bolag (riksdagen.se)
  • Johnny Munkhammar, Försäljning av statliga bolag under tre decennier, Timbro, 2007
  • Prop. 2008/09:145 Omreglering av apoteksmarknaden

Lämna en kommentar