Vissa livsmedel kan innehålla höga halter av organiska miljöföroreningar som PCB och dioxiner. De finns främst i vissa animaliska livsmedel, och fisk innehåller de högsta halterna. Effekten av de olika kemiska ämnen beror på hur mycket vi får i oss. För många ämnen finns gränsvärden som anger den maximala mängd av ett ämne som är tillåten i ett livsmedel. EU har till exempel infört gränsvärden för dioxiner och dioxinlika PCB:er i livsmedel.
 

Marina algtoxiner är gifter som kan bildas av olika typer av fytoplankton. En och samma planktonart kan producera olika mycket gift vid olika tidpunkter och på olika geografiska platser. Algtoxiner kan finnas i musslor och ostron. Ät därför endast kontrollerade, märkta musslor och ostron. 

Kan de läkemedel som djur behandlats med finnas kvar i köttet, mjölken och äggen? I Sverige visar kontrollen att vi får i oss mycket små mängder läkemedelsrester med maten. Den mängd som får finnas kvar i köttet, mjölken, fisken eller honungen innebär ingen risk för hälsan.

Många frågar sig vad som händer när man utsätts för flera kemiska ämnen samtidigt. Att ta reda på vilken effekt olika kombinationer av kemiska ämnen har på miljö och hälsa är mycket svårt. Därför arbetar forskare och myndigheter intensivt för att öka kunskapen. 

Kolloidalt silver är silverpartiklar i metallisk form som svävar omkring i en lösning.  I produkter med kolloidalt silver kan silver till viss del också finnas i form av joner (salter i lösning). 

Det är viktigt att så lite hormonstörande ämnen som möjligt släpps ut i miljön och hamnar i maten. Tyvärr är det omöjligt att helt undvika skadliga ämnen i maten eftersom de finns både i jorden, vattnet och i luften. Därför arbetar Livsmedelsverket för att på olika sätt skydda konsumenterna, exempelvis genom gränsvärden och råd.
 

Glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar är ämnen som bildas vid produktion av oljor när oljorna renas vid hög temperatur. Reningen görs för att ta bort eventuell lukt, färg och smak från oljorna. 2- och 3-MCPD-estrar kan påverka bland annat njurarna. Glycidylestrar kan öka risken för cancer. 

Fluorid förekommer naturligt i berggrunden främst i metallerna flusspat, kryolit och apatit. Brunnar med höga fluoridhalter påträffas ofta inom områden där berggrunden är rik på flusspat (kalciumfluorid). 

Cyanobakterier är mikroskopiska organismer som tidigare har kallats blågröna alger därför att de vid massförekomst, blomningar, ser ut och uppför sig som alger. Det finns många olika arter och släkten av cyanobakterier. Vissa arter kan bilda gifter, toxiner. Det finns olika typer av toxiner som ger olika typer av effekter och har olika grad av giftighet. Man räknar med att mellan en tredjedel och hälften av blomningar av cyanobakterier är giftiga. 

Den mängd bisfenol A vi får oss bedöms inte skada hälsan enligt den kunskap vi har i dag. Det gäller alla åldersgrupper och även foster.

Måste jag sluta äta bananer? Blir barnen sjuka av frukten de får i skolan? Ibland kommer larm om rester av bekämpningsmedel i maten. Men risken för att bli sjuk av vanligt odlad mat är försvinnande liten.

Akrylamid har florerat mycket i nyheterna under åren. Men vad använder man akrylamid till, varför finns det i mat och hur farligt är det egentligen? Allt detta och Livsmedelsverkets rekommendationer angående akrylamid i mat kan du läsa om på denna sida. 

Det finns ämnen du kanske inte vill höra talas om i samband med mat. Bekämpningsmedel, miljögifter och läkemedelsrester känns inte så nyttigt.

Varken aromer eller enzymer räknas som tillsatser. För dem gäller därför inte samma regler som för tillsatser och de har inga E-nummer.

Glutaminsyra ingår naturligt som en del i kostens proteiner och finns naturligt i kött, i nästan alla grönsaker samt i vete och soja. Glutaminsyra och dess salter, glutamater (E 620-625), används som livsmedelstillsats (smakförstärkare). Glutamat får användas till många olika livsmedel som får innehålla tillsatser, men exempelvis inte till  livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn. 

Vax används både för att skydda livsmedel och för att ge dem en blank yta. Skyddet kan vara kemiskt konserverande, för att förebygga att det bildas mögel, eller mer mekaniskt som ett slags emballage.

Klumpförebyggande medel, smakförstärkare, ytbehandlingsmedel och förpackningsgaser och drivgaser.

Syror används för att öka surheten i ett livsmedel. Baser används tvärtom för att minska surheten. När syror och baser blandas bildas salter. Syror, baser och salter har E-nummer 500–530. 

Många tillsatser som kan tillverkas av animaliska råvaror kan även vara tillverkade av vegetabilier eller på syntetisk väg. För att få reda på exakt vilket ursprung en tillsats har kontaktar du den som tillverkar eller importerar livsmedlet.

Antioxidationsmedel används för att hindra fett från att härskna och fruktbaserade livsmedel från att missfärgas. De medverkar också till att vitaminer som förstörs lätt bevaras bättre i livsmedlet, till exempel vitamin A, D, E och B2 (riboflavin).