Bo Lilja

En av riksdagens uppgifter är att tillsammans med regeringen forma svensk utrikespolitik. Riksdagens engagemang inom utrikespolitiken har ökat. Världen har blivit mer internationell och många frågor, som miljö och brottsbekämpning, kräver att länderna samarbetar.

Riksdagen arbetar på olika sätt med EU-frågor. I kammaren hålls EU-debatter och utskotten granskar nya EU-förslag. Regeringen håller samråd med EU-nämnden inför beslut i EU:s ministerråd. Regeringen företräder Sverige i ministerrådet och riksdagens inflytande i EU går därför i huvudsak genom regeringen.

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete. Till sin hjälp har riksdagen en rad redskap.

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om statens utgifter och inkomster i statsbudgeten.

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om lagar. Det är oftast regeringen som lämnar lagförslagen. Men ett lagförslag kan också komma från en eller flera riksdagsledamöter.

Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Till riksdagens uppgifter hör att besluta om lagar och om statsbudgeten. Riksdagen kontrollerar också hur regeringen sköter sitt arbete. 

Riksdagen, regeringen, myndigheter och kommuner är exempel på offentliga aktörer i samhället. Det finns många offentliga organ i Sverige. Men hur hänger alla organ samman och vilka uppgifter har de? 

I regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, står det att regeringen styr riket. Men en regering måste accepteras av riksdagen, annars kan den tvingas att avgå.

Vart fjärde år andra söndagen i september är det val till riksdagen. Då går medborgarna till vallokalerna för att bestämma vilka personer som ska representera dem i riksdagen.

Folkomröstningar kan vara rådgivande eller beslutande. Det är riksdagen som beslutar om det ska hållas en folkomröstning i hela landet. Det finns också kommunala folkomröstningar.

Riksdagsordningen innehåller de närmare reglerna om hur riksdagen är organiserad och arbetar. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag. Sedan dess har den en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag.

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är en av Sveriges fyra grundlagar. Den skyddar rätten att uttrycka tankar, åsikter och känslor och att lämna uppgifter i radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar och vissa webbplatser och databaser. YGL är en systerlag till tryckfrihetsförordningen, som gäller för tryckta skrifter, och de två lagarna bygger i stor utsträckning på samma principer.

Tryckfrihetsförordningen (1949:105), TF, är en av Sveriges fyra grundlagar. Den skyddar rätten att uttrycka sig i tryckta skrifter, som böcker, tidningar och tidskrifter, och innehåller också reglerna om allmänna handlingars offentlighet. Motsvarande skydd för radio, tv, film och vissa webbplatser finns i yttrandefrihetsgrundlagen.

Successionsordningen är den grundlag som avgör vem som har rätt att ärva Sveriges tron. Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef framgår av regeringsformen, men det är successionsordningen som anger i vilken ordning medlemmarna i kungahuset kommer i fråga och vilka villkor de måste uppfylla för att behålla sin plats i tronföljden.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas.

Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick och är, enkelt uttryckt, samhällets spelregler. Därför har de en särskild ställning: de står över alla andra lagar och är svårare att ändra.