Här får du hjälp att hitta vilka svenska myndigheter eller institutioner inom EU som kan svara på frågor om att driva företag i EU, EU-stöd till företag, skicka personal till annat EU-land och EU-regler för varor, tjänster, konkurrens och upphandling. Det finns vissa gemensamma regler för företagande inom EU, men varje land har också egna regler som du som företagare ska följa.

Här får du hjälp att hitta information om EU-finansiering inom till exempel landsbygdsutveckling, arbetsmarknad, forskning, företagande och kultur. EU är med och finansierar projekt i medlemsländer och samarbetsprojekt mellan flera medlemsländer. Som privatperson kan du inte få direkta ekonomiska stöd från EU. Privatpersoner kan däremot delta i EU-projekt som drivs av exempelvis en organisation, skola eller arbetsgivare. 

Här får du hjälp att hitta vilka svenska myndigheter eller institutioner inom EU som kan svara på frågor om att flytta till, hitta jobb och plugga i ett annat EU-land.
 

Här får du hjälp att hitta vilka svenska myndigheter eller institutioner inom EU som kan ge svar på dina frågor om pass och visum, att resa med djur, att handla eller bli sjuk på resan och om mobiltelefoni och surf.
 

Vardagslivet påverkas av EU:s regler. På hemmaplan kan det gälla arbetsmiljön på jobbet, produkterna i livsmedelsbutiken och skötsel av djur, mark och sjöar. Även när du reser, pluggar, arbetar och handlar på nätet i EU påverkas du av EU-regler. Kontaktuppgifter till myndigheter, organisationer och EU-institutioner som har ansvar för och kan svara på olika EU-frågor hittar du i artiklarna.

Tycker du att EU borde besluta om en ny miljölag? Eller att EU-kommissionens nya förslag om arbetstider är för detaljerat? Det finns flera vägar att gå om du vill påverka EU-beslut.

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna beskriver de fri- och rättigheter som individer i EU har. Det handlar till exempel om religions-, yttrande- och mötesfrihet, om rätten till ett skyddat privatliv och barns rätt till skydd och omvårdnad. 

Europeiska ombudsmannen tar emot klagomål om det som inte fungerar i EU:s institutioner. Privatpersoner, företag och organisationer i medlemsländerna kan vända sig till ombudsmannen för att få sina fall undersökta. 

EU:s verksamhet utgår från möten mellan representanter från EU-länderna och EU:s institutioner. Mötena resulterar i mötesprotokoll och beslutsdokument. EU-medborgare kan ta del av EU-dokument från Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. 

EU-medborgarskapet ger alla som är medborgare i ett EU-land rättigheter inom EU. EU-medborgare har bland annat rätt att rösta i valet till Europaparlamentet och i kommunalvalet. 

EU-medborgare har rätt att resa, arbeta eller studera i alla EU-länder. Det brukar kallas fri rörlighet för personer och är en av EU:s grundprinciper. 

Alla som är medborgare i ett EU-land är också unionsmedborgare i EU, så kallade EU-medborgare. Med medborgarskapet kommer en rad rättigheter som är kopplade till EU-medlemskapet. Som EU-medborgare kan du bland annat rösta fram de politiker som ska sitta i Europaparlamentet. Du kan också resa fritt eller arbeta och studera i andra EU-länder. Dessutom finns EU:s ombudsman till din hjälp, om du anser dig ha blivit felbehandlad av en EU-institution. 

Historien om EU inleds några år efter andra världskriget. Då började sex europeiska länder att samarbeta om produktionen av kol och stål. Över 60 år senare har Europeiska unionen 28 medlemsländer som samarbetar om bland annat fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. 

Alla europeiska länder kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ett land som vill bli medlem måste vara en demokrati med en fungerande marknadsekonomi samt uppfylla vissa andra krav. Ett medlemsland kan välja att lämna EU. Förhandlingarna inför ett utträde är komplexa och omfattande. EU kan inte utesluta medlemsländer. 

EU-länderna har kommit överens om vad EU ska göra. För att verksamheten ska kunna genomföras betalar varje medlemsland en avgift till EU. EU-länderna får sedan tillbaka pengar i form av ekonomiskt stöd från EU. De senaste åren har Sverige betalat mellan 30 och 40 miljarder kronor om året till EU och fått tillbaka cirka 10-12 miljarder kronor i EU-stöd. 

EU är en europeisk samarbetsorganisation där de flesta av Europas länder ingår. EU-länderna har gått samman och beslutar om mängder av saker gemensamt i stället för på egen hand. Grunden till dagens EU bildades av sex medlemsländer 1952. Med åren har EU växt och i dag har unionen 28 medlemsländer. Sverige gick med 1995 efter en folkomröstning. Kraven för att gå med i EU är hårt ställda. Ett EU-land kan välja att lämna samarbetet.

EU-kommissionens grönböcker och vitböcker är exempel på förarbeten till EU-lagar. Förarbeten till EU-lagar har inte samma rättsliga betydelse som förarbeten till svenska lagar. 

EU:s medlemsländer ska följa de regler som EU:s institutioner beslutar om. Ett land som inte gör det kan ställas inför rätta i EU-domstolen. Om en svensk lag står i strid med en EU-lag är det EU-lagen som gäller. 

Alla lagar och regler som EU inför ska handla om frågor som EU har rätt att besluta om. Det finns olika typer av lagar och regler i EU. Vissa är bindande och måste följas, andra är rekommendationer. 

De grundläggande reglerna för EU-samarbetet finns nedskrivna i avtal, så kallade fördrag. I fördragen beskrivs vad EU får besluta om och hur det ska gå till liksom hur EU:s institutioner ska fungera. Fördragen kan jämföras med grundlagar i ett land. Alla EU-länder har godkänt fördragen och ska följa dem.