Talmannen leder riksdagens arbete i samråd med gruppledarna och med stöd av Riksdagsförvaltningen. En viktig uppgift för talmannen är att leda förhandlingarna vid ett regeringsskifte och lägga fram förslag till ny statsminister.

En av riksdagens uppgifter är att tillsammans med regeringen forma svensk utrikespolitik. Riksdagens engagemang inom utrikespolitiken har ökat. Världen har blivit mer internationell och många frågor, som miljö och brottsbekämpning, kräver att länderna samarbetar.

Riksdagen arbetar på olika sätt med EU-frågor. I kammaren hålls EU-debatter och utskotten granskar nya EU-förslag. Regeringen håller samråd med EU-nämnden inför beslut i EU:s ministerråd. Regeringen företräder Sverige i ministerrådet och riksdagens inflytande i EU går därför i huvudsak genom regeringen.

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete. Till sin hjälp har riksdagen en rad redskap.

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om statens utgifter och inkomster i statsbudgeten.

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om lagar. Det är oftast regeringen som lämnar lagförslagen. Men ett lagförslag kan också komma från en eller flera riksdagsledamöter.

Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Till riksdagens uppgifter hör att besluta om lagar och om statsbudgeten. Riksdagen kontrollerar också hur regeringen sköter sitt arbete. 

Riksdagen, regeringen, myndigheter och kommuner är exempel på offentliga aktörer i samhället. Det finns många offentliga organ i Sverige. Men hur hänger alla organ samman och vilka uppgifter har de? 

I regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, står det att regeringen styr riket. Men en regering måste accepteras av riksdagen, annars kan den tvingas att avgå.

Vart fjärde år andra söndagen i september är det val till riksdagen. Då går medborgarna till vallokalerna för att bestämma vilka personer som ska representera dem i riksdagen.

Folkomröstningar kan vara rådgivande eller beslutande. Det är riksdagen som beslutar om det ska hållas en folkomröstning i hela landet. Det finns också kommunala folkomröstningar.

Riksdagsordningen innehåller regler om riksdagens arbetsformer. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag. Nu har den en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag.

I Sverige har du rätt att tycka och säga nästan vad du vill. Du har rätt att uttrycka dig i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad du inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person.

Reglerna om tryck- och yttrandefrihet finns för att människor fritt ska kunna uttrycka vad de tänker och tycker, diskutera och propagera för sin åsikt. Tryckfriheten ger alla rätten att fritt ge ut till exempel tidningar. 

I successionsordningen finns reglerna för vem som kan ärva tronen. 1979 beslutade riksdagen att även en kvinna ska kunna ärva tronen.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas.

Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick och är enkelt uttryckt samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället.