EU-länderna tar tillsammans beslut om nya lagar. Men vad får EU bestämma om och vilka olika sorters regler finns i EU? I särskilda avtal, de så kallade fördragen, har EU-länderna kommit överens om regler för hur EU ska fungera. Bland annat kan EU ta fram lagar som EU-länderna är skyldiga att följa. Länder som inte följer EU-lagarna kan hamna i EU-domstolen. 

En viktig grund för EU-samarbetet är de gemensamma EU-lagar som medlemsländerna kommit överens om. Men hur går det till när en EU-lag blir till? Proceduren inkluderar tre av EU:s institutioner: EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. Sverige och de andra EU-länderna är med och påverkar genom sina regeringar i ministerrådet och sina folkvalda ledamöter i Europaparlamentet. EU-ländernas nationella parlament ska ta ställning till om det är EU eller EU-länderna själva som bör ta beslut om lagförslagen.

Det ska vara enkelt att handla, resa och flytta mellan EU-länderna. Det är en av grundtankarna med EU-samarbetet. EU-länderna samarbetar därför för att möjliggöra de så kallade fyra friheterna på EU:s inre marknad. De fyra friheterna är fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital mellan EU-länderna.

Vad gör EU egentligen? Det enkla svaret är att det handlar om samarbete. Sverige och de andra EU-länderna har pekat ut ekonomiska och politiska frågor som de vill arbeta med tillsammans. Ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och hållbar utveckling i EU-länderna är några av målen för samarbetet. Att främja fred och bekämpa diskriminering är andra.

Handel, miljö, jordbruk, regional utveckling och polissamarbete är områden som EU-länderna arbetar med gemensamt. Och för att genomföra det som EU-länderna kommit överens om behövs pengar. Därför bidrar alla länder som är med i EU med pengar till EU:s gemensamma budget. Det mesta av pengarna går tillbaka till medlemsländerna som stöd och bidrag. Sverige betalar mer i EU-avgift än vad landet får tillbaka.

Europeiska revisionsrätten kontrollerar att EU:s utgifter används på rätt sätt. Den får granska alla som tar emot och hanterar EU-pengar. I medlemsländerna samarbetar Europeiska revisionsrätten med nationella myndigheter i sina kontroller. I uppdraget ingår också att föreslå förbättringar och att anmäla misstänkta felaktigheter till EU:s byrå för bedrägeribekämpning, Olaf. 

Europeiska centralbanken (ECB) är centralbank för de 19 medlemsländer i EU som har euro som valuta. Den sköter penningpolitiken för länderna med målet att priserna ska vara stabila och inflationen låg. ECB beslutar bland annat om räntenivåer och utgivningen av eurosedlar. 

EU-domstolen är EU:s egen domstol. Den ser till att EU:s lagar används på samma sätt i alla medlemsländer. Domstolen ska också lösa tvister inom EU, kontrollera att lagar har tillkommit på rätt grunder och hjälpa medlemsländernas nationella domstolar att tolka EU:s lagar. 

Fyra gånger per år håller Europeiska rådet toppmöten i Bryssel. Då träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer. Deras uppdrag är att komma överens om EU:s övergripande riktlinjer och prioriteringar. Trots att det inte är med och beslutar om nya EU-lagar har Europeiska rådet därmed ett stort inflytande på EU:s inriktning och politik. 

Europaparlamentet är den enda direkt folkvalda EU-institutionen. 20 av de 751 ledamöterna är valda i Sverige. Ledamöterna kallas EU-parlamentariker och arbetar på uppdrag av EU:s medborgare. Huvuduppgifterna är att besluta om nya lagar och EU:s budget tillsammans med ministerrådet. 

I ministerrådet samlas ministrar från de 28 EU-ländernas regeringar för att förhandla och ta beslut om EU-kommissionens förslag på EU-lagar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka ämnen som ska diskuteras. Alla frågor förbereds noggrant av tjänstemän från medlemsländerna. Svenska regeringen ska alltid stämma av ministerrådets frågor med riksdagen. 

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och kontrollerar att medlemsländerna följer lagarna. Dessutom ska den se till att fri konkurrens råder inom EU, hantera unionens inkomster och utgifter samt föra EU:s talan i olika typer av förhandlingar. Gemensamt för alla insatser är att de ska främja EU:s gemensamma intressen. En ny kommission utses vart femte år.

EU:s sju institutioner utgör grunden för organisationen. De jobbar för att främja EU:s värderingar, förverkliga unionens mål, säkerställa effektivitet i verksamheten och tjäna EU-ländernas intressen. I varje institution jobbar representanter från medlemsländerna.