Bo Lilja

Klimatförändringar - med bland annat ökad nederbörd och översvämningar, torrare somrar och ändringar i havsnivån - innebär stora utmaningar för tillgången på bra och säkert dricksvatten. För att säkra försörjningen av bra dricksvatten krävs anpassning till de nya förutsättningarna på flera områden.

När det finns misstanke om att kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter som kan göra dig sjuk rekommenderar din kommun att vattnet ska kokas innan det kan drickas eller användas i matlagning.
 

Det finns fyra typer av förpackat vatten. För naturligt mineralvatten och källvatten finns särskilda regler för att de ska få säljas som naturligt mineralvatten respektive källvatten.

Som brunnsägare bör man regelbundet ta prover på sitt dricksvatten. Att lukta och smaka räcker inte för att avgöra om brunnsvattnet är lämpligt som dricksvatten.
 

Livsmedelsverket har tagit fram råd om hur du ska sköta din brunn för att dricksvattnet ska ha bra kvalitet.

Det är inte alltid självklart att dricksvattnet från den egna brunnen har bra kvalitet. Många faktorer påverkar brunnsvattnets kvalitet.
 

För att säkerställa att dricksvattnet har bra kvalitet finns föreskrifter som dricksvattenproducenter och tillhandahållare måste följa. I föreskrifterna finns bland annat krav på dricksvattenberedningen och hur distributionsanläggningen ska underhållas och skötas samt kvalitetskrav i form av gränsvärden för det dricksvatten som lämnar vattenverket (utgående dricksvatten) och som senare tappas ur kranen hos konsumenterna.
 

Det är många aktörer som är inblandade i kedjan från vattentäkt till dricksvattenkran. Den storskaliga dricksvattenförsörjningen är komplex och måste vara robust nog för att fungera tjugofyra timmar om dygnet, år efter år.
 

Material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel får inte överföra ämnen till livsmedlet i sådana mängder att de: utgör en fara för människors hälsa, medför en oacceptabel förändring av livsmedlets sammansättning, försämrar dess smak och lukt

Som livsmedelsföretagare ansvarar du för att den mat du hanterar och säljer är säker. Reglerna finns samlade i att antal EU-förordningar och det finns flera lösningar till att producera säkra livsmedel. Regler om hur din livsmedelslokal ska vara utformad och hur god livsmedelshygien säkerställs finns till största delen samlade i ett antal EU-gemensamma förordningar om livsmedelshygien.
 

Näringspåståenden är information om att ett livsmedel har ett särskilt näringsinnehåll som är bra för hälsan. De är, liksom hälsopåståenden, riktade till en frisk befolkning. De livsmedel som har näringspåståenden ska kunna ätas som en del av en vanlig kost.
 

Hälsopåståenden på livsmedel är alla påståenden som uttrycker att livsmedlet har en positiv effekt på hälsan. De kan vara riktade till den allmänna befolkningen eller till särskilda grupper, som till exempel barn, men gemensamt är att de riktar sig till friska personer. De livsmedel som har hälsopåståenden ska kunna ätas som en del av en vanlig kost.
 

Närings- och hälsopåståenden är information om att ett livsmedel har särskilt näringsinnehåll eller särskilda hälsofördelar. All information som påstår att ett livsmedel har sådana fördelar räknas som närings- eller hälsopåstående, även om informationen bara antyder det. Närings- och hälsopåståenden är frivillig märkning.

Får butiken ändra på datummärkningen? Här nedan finns frågor och svar om vad butikerna får och inte får göra när det gäller bäst före-datum och sista förbrukningsdag.
 

Livsmedelsförpackningar ska vara märkta med ett antal obligatoriska uppgifter för att hjälpa konsumenten till ett medvetet och säkert val. Det finns regler för hur livsmedelsförpackningar ska vara märkta. De flesta märkningsregler är gemensamma inom hela EU.
 

Livsmedelsförpackningar ska vara märkta med ett antal obligatoriska uppgifter för att hjälpa konsumenten till ett medvetet och säkert val. Det finns regler för hur livsmedelsförpackningar ska vara märkta. De flesta märkningsregler är gemensamma inom hela EU.
 

Livsmedelsfusk – internationellt benämnt food fraud - är att en företagare bryter mot livsmedelslagstiftningen. Det innebär att man som företagare har märkt livsmedlet fel, eller att livsmedlet innehåller något hälsofarligt, och att detta görs av företagaren i syfte att tjäna pengar.

Kontrollen av livsmedel och livsmedelsföretag omfattar hela kedjan från producent till konsument.

I Sverige ska alla kunna lita på maten vi äter. För att livsmedelskontrollen ska få effekt behövs både tydliga mål och gemensamma kontrollprojekt.