I Sverige är rapporterade fall av infektioner med parasiter från fisk ytterst sällsynta. Rundmaskarna spiralmask och torskmask tillhör familjen Anisakidae och är fiskparasiter som kan finnas i fisk från svenska vatten.
 

Fiskbinnikemasken (Diphyllobothrium latum) har fiskätande däggdjur, till exempel människa, hund, katt och björn, som huvudvärd. Larver av fiskbinnikemasken förkommer ofta i sötvattenfisk från sjöar och vattendrag, till exempel gädda, lake, abborre, gärs och i enstaka fall också i röding och öring.

Rå fisk kan innehålla parasiter som kan orsaka besvär hos människor, men i Sverige är rapporterade fall av infektioner med parasiter från fisk ytterst sällsynta. Arter av sugmaskar kan finnas främst i fiskar från Sydostasien. Importerad fryst fisk från dessa områden är dock ingen riskprodukt eftersom dessa parasiter är känsliga för frysning. 

Rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis, är ovanlig i Sverige men förekommer i stora delar av världen. I Europa är den vanligast i södra delarna av Centraleuropa samt Östeuropa och Baltikum. Det är ovanligt att människor smittas.

En parasit är en organism som lever i eller på en annan levande organism och tar sin näring från denna samtidigt som den orsakar skada.

Norovirus orsakar vinterkräksjuka och är mycket smittsamt. Det kan räcka med ett fåtal viruspartiklar för att man ska bli sjuk.

Hepatit A-virus orsakar en inflammation i levern, vilket ger gulsot. Hepatit A klassas som en allmänfarlig sjukdom och är anmälningspliktig.
 

Virus är mycket små, cirka tusen gånger mindre än en bakterie. De finns överallt omkring oss och är en vanlig orsak till att vi bli sjuka av mat. Det finns väldigt många olika typer av virus och de allra flesta är specialiserade på att infektera enbart en specifik art, till exempel människa.

Yersinia enterocolitica är en bakterie som finns främst hos grisar. Den kan tillväxa i kylskåpstemperatur och kan orsaka matförgiftning hos människor. Små barn är extra känsliga.
 

Vibrio är ett släkte bakterier där flera olika sorters bakterier kan orsaka sjukdom. Vibriobakterier kan orsaka mild magsjuka men vissa stammar kan orsaka allvarligare kolera. Vibrio-bakterier lever naturligt i salta och varma vatten och är ovanliga i Sverige.

Staphylococcus aureus finns naturligt bland annat på huden, i näsan samt i sår hos människor och djur. Därför kan bakterien överföras till mat som bearbetas med händerna.
 

Shigella finns i tarmen och avföringen hos smittade människor samt i vattendrag som förorenats med avloppsvatten. Det behövs bara ett litet antal shigellabakterier för att orsaka sjukdom. De flesta som blir sjuka i Sverige har smittats utomlands.

Salmonella är en bakterie som kan orsaka magsjuka. Bakterien trivs bäst i tarmen hos människor och djur, men den överlever bra i andra miljöer också. Salmonella sprids främst via mat som äts utan att ha hettats upp ordentligt. De flesta som blir sjuka i Sverige har smittats utomlands.

Listeria monocytogenes kan orsaka allvarlig sjukdom främst hos personer med nedsatt immunförsvar, äldre och gravida. Den kan få fäste i lokaler och på utrustning och på så sätt förorena de livsmedel som tillverkas där. Bakterien kan föröka sig i kyla och utan syre. Den kan därför orsaka problem i ätfärdiga kylvaror som gravad och rökt fisk med flera veckors hållbarhet. 

Escherichia coli är en vanlig tarmbakterie hos människor och djur. De allra flesta E. coli-bakterier är harmlösa, men några få varianter kan orsaka diarrésjukdomar. Den viktigaste sjukdomsframkallande varianten är enterohemorragisk E. coli (Ehec). 

Clostridium perfringens är en vanlig orsak till magsjuka. Hälsoskadliga halter av bakterien kan finnas i soppor, grytor och annan mat som tillagats i stora volymer och sedan fått svalna för långsamt. Om du därefter äter maten utan att hetta upp den tillräckligt finns det risk att du blir magsjuk.

Clostridium botulinum orsakar en förgiftning som kallas botulism. På grund av det dramatiska sjukdomsförloppet och dess allvarliga konsekvenser, är botulism en av de mest fruktade matförgiftningarna. Botulism är dock mycket ovanligt i Sverige.

Campylobacter finns främst i kycklingkött och det är därför viktigt att hantera kyckling på rätt sätt i köket. Var noga med hygienen, skilj rått kycklingkött från annan mat och genomstek alltid kyckling.

Bacillus cereus finns naturligt i vår omgivande miljö till exempel i jord och på växter. Därför kan den lätt hamna på de råvaror som vi använder i matlagning. Genom att hantera livsmedel på rätt sätt kan du undvika att bli sjuk av maten.

Till släktet Aeromonas hör bakterier som förekommer naturligt i sötvatten och de finns ofta i fiskar och skaldjur från insjöar och vattendrag. Aeromonas förekommer också i jord och har påvisats i olika färska livsmedel, till exempel grönsaker.