Uppdaterades:
Sjörätt är ett samlingsnamn på de rättsregler som reglerar sjöfarten. Rättsområdet är till stor del grundat på internationella konventioner, eftersom sjötransport till sin natur är en gränsöverskridande verksamhet. Inom sjörätten finns regler som fördelar ansvaret mellan de olika aktörerna vid sjötransport såsom fartygsägare, redare, befraktare och lastägare. Till sjörätten räknas också de trafikregler som gäller på sjön, däribland de Internationella sjövägsreglerna och olika länders nationella bestämmelser. Rättsområdet är en del av transporträtten och anknyter inte sällan till bland annat miljörättens område.
Uppdaterades:
Sjöfynd är övergivna fartyg eller skeppsvrak eller redskap eller gods, som hör till fartyg, vare sig sådant tas upp från botten eller anträffas flytande på vattnet eller uppdrivet på stranden i saltsjön inom svensk skärgård eller vid svensk kust eller i rikets segelbara insjöar, floder eller kanaler. Var och en som bärgar ett sjöfynd är skyldig att anmäla fyndet till en polismyndighet, tjänsteman vid kustbevakningen eller tulltjänsteman.[1]
Uppdaterades:
Sjöfylleri är ett brott mot den svenska sjölagen och straffas med böter eller upp till två års fängelse. Den kan dömas för detta brott som framför ett fartyg – eller utför uppgifter av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss – och som är så berusad att det kan antas att han eller hon inte kan utföra uppgiften på ett betryggande sätt. För fartyg över 10 meters längd eller som kan framföras i över 15 knop definieras det som fylleri när halten alkohol i blodet överstiger 0,2 promille. Motsvarigheten till sjöfylleri i vägtrafik är rattfylleri.
Uppdaterades:
Självkostnadskalkylering är en metod för fullständig kostnadsfördelning.Detta innebär att en kostnadsbärare (produkt) får bära sina särkostnader samt en framräknad andel av de samkostnader som finns i företaget. Totalresultatet blir positivt för företaget om priserna konsekvent täcker självkostnaden för produkterna. Självkostnadskalkylering används främst i tillverkningsindustrin.
Uppdaterades:
Situationsanpassat ledarskap inom organisationsteori är en typ av ledarskapsteori, ledarstil och modell som går ut på att olika ledarstilar är bättre i olika situationer och att ledare måste vara flexibla nog att anpassa sin ledarstil till de olika situationer som organisationen befinner sig i. En situationsanpassad ledare är den som snabbt kan växla sin ledarstil efter hur situationen förändras.
Uppdaterades:
Semesterlagen, SFS 1977:480
Semesterlagen reglerar miniförmånerna vad avser semesterledighet, semester- lön och semesterersättning. En arbetstagare har rätt till tjugofem semester- dagar varje semesterår.
Uppdaterades:
Samboförhållande är i lagens mening en form av samlevnad där ett ogift par "stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll". Sambo är benämningen på den person som man är sammanboende med. I äldre svenska betecknar leva i sambo ett oskiftat bo, det vill säga att några personer lever tillsammans utan att ha delat upp ägandeskapet för hushållet, exempelvis en storfamilj.
Uppdaterades:
Sakägare är i juridik en person eller ett företag som är berörd av en särskild fråga som är föremål för prövning i domstol eller av myndighet. Vid tillståndsprövning enligt miljöbalken är varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet för vilken tillstånd söks, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig, att anse som sakägare.
Uppdaterades:
Röstberättigad (i äldre svenska och i finlandssvenska valberättigad) är den person som har rätt att rösta i ett val. Oftast handlar det om rätten att rösta på ett parti och/eller en politiker vid allmänna val. Även i olika ideella organisationer, bostadsrättsföreningar, religiösa samfund, idrottsklubbar m.m. förrättas val. Att vara valberättigad sammanhänger vanligen med att personen är myndig och dessutom är medborgare i landet eller medlem i föreningen. Inte sällan krävs dessutom att den enskilde ska ha varit medborgare eller medlem en viss tid innan han eller hon får rösta. I vissa länder krävs aktiv registrering i vallängden för rösträtt i politiska val. I många fall blir personen valbar samtidigt som han eller hon blir valberättigad.