Rörelsemarginal anger hur stor del av varje omsatt krona för en rörelse som blir kvar till att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinst. Den beräknas på själva resultatet för rörelsen. Grovt sagt intäkter minus kostnader relaterat till omsättningen, men dock utan att ta med de finansiella posterna såsom exempelvis skuldräntor.

Rättstrygghet, medborgarens säkerhet att få medborgerliga rättigheter tillgodo-sedda inom rättsväsendet.

Rättssäkerhet innebär att det finns en rättsordning som ger individen skydd mot övergrepp från samhället och andra individer; i denna rättsordning ingår juridisk trygghet och att rättsreglerna tillämpas förutsägbart och effektivt.[1] I dess mest minimala betydelse innebär rättssäkerheten juridisk rättvisa.

Rättspraxis är ett samlingsbegrepp för de rättsliga avgöranden i framförallt domstolar, som anses vara en rättskälla och således utgöra vägledning för avgöranden av kommande fall. Ett rättsfall vars avgörande blir rättspraxis kallas prejudikat. I Sverige är det i första hand domar från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen som anses prejudicerande, men även domar från hovrätter och kammarrätter kan ha ett visst prejudikatvärde.

Juridiken delas in i olika rättsområden, beroende på vad som regleras. Den offentliga rätten reglerar förhållandet mellan enskilda personer och det allmänna, medan förhållandet mellan privata rättssubjekt regleras genom civilrätten. Gränserna är inte knivskarpa utan vissa civilrättsliga områden kan ha offentligrättsliga inslag, exempelvis att fastigheter regleras genom offentliga förfaranden, liksom vissa offentligrättsliga områden kan ha civilrättsliga inslag, exempelvis att konkurrensrätten har betydelse för utformningen av civilrättsliga avtal.
 

Rättsläget är den juridiska uppfattningen om hur en viss lagregel ska tolkas eller om regelverket inom ett rättsområde.

Med rättskälla avses de skrivna och oskrivna källor som anger rättssystemets uppbyggnad. Den främsta rättskällan är den skrivna lagen, kompletterad av förordningar och andra författningar. Bland övriga rättskällor finns domstolars avgöranden (rättspraxis), sedvänja (sedvanerätt), lagars förarbeten och rättsvetenskaplig facklitteratur (doktrin) samt allmänna rättsgrundsatser. Hur dessa skall bedömas i förhållande till varandra har ibland varit uppe till rättsvetenskaplig debatt och den betydelse de ges kan vara olika på olika rättsområden.
 

Rättsförmåga eller rättskapacitet betecknar inom juridiken förmågan att vara bärare av rättsligen skyddade och erkända intressen, varvid den, som enligt lagen har sådan förmåga, kallas rättssubjekt eller person i juridisk mening.

Rättsförhållande är en juridisk term avsedd att förklara ett rättsligt samband mellan olika rättssubjekt.

Rättegångsombud kallas den som ger part i en rättegång juridisk hjälp med att ta hand om sitt ärende. Den som har detta som yrke är normalt jurist, ofta advokat.

Ränteskillnadsersättning (vanligen förkortat RSE) är en ersättning som låntagare i vissa fall måste betala till långivare när ett lån med bunden eller fast ränta återbetalas i förtid.

Räntenettot är inom ekonomi skillnaden i absoluta tal mellan ett företags räntekostnader för upptagna lån och ränteintäkter från utställda lån.

Räntemarknaden är den del av värdepappersmarknaden där handel, till skillnad från aktiemarknaden, sker med instrument som ger en fast avkastning, en ränta. Jämfört med aktiemarknaden genomförs betydligt färre avslut på räntemarknaden, men till avsevärt högre belopp.

En räntefond är en fond som placerar enbart i räntebärande värdepapper såsom obligationer, bostadsobligationer och statsskuldsväxlar.

RSS är en samling XML-baserade filformat som används för att syndikera webbinnehåll och används bland annat av nyhetssidor och webbloggar. RSS kan stå för en av tre standarder:

Royalty är en ersättning som t.ex. en uppfinnare eller musiker får för att någon använder sig av uppfinningen eller musiken. 

Vissa kreditinstitut (även privatpersoner) har specialiserat sig på att tillföra kapital till innovativa företag i etableringsfasen. Eftersom det är nystartade företag eller projekt där både vinsten kan bli stor samtidigt som risktagandet är alldeles uppenbart kallas detta kapital för riskkapital och företagen som tillhandahåller detta för investmentbolag eller riskkapitalbolag.

Riskanalys (oftast synonymt med säkerhetsanalys och riskvärdering), handlar om att systematiskt använda sig av tillgänglig information för att beskriva och beräkna risker med ett visst givet system. Med hjälp av riskanalys bedöms sannolikheter för olika oönskade händelser och dess konsekvenser. Med det som underlag kan beslut tas och åtgärder vidtas i syfte att minimera dessa risker, som kan vara på lång eller kort sikt. Riskanalys kan göras med hjälp av många olika metoder, som kan vara kvalitativa, semikvantitativa eller kvantitativa.

Revisorsnämnden (RN) är tillsynsmyndighet för landets godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag. RN sorterar under Justitiedepartementet. Myndigheten inrättades år 1995 och tog då över ansvaret för revisorsfrågor från Kommerskollegium som i sin tur handhaft dessa uppgifter sedan början av 1970-talet. I förarbetena till 1995 års revisorslag framhölls bland annat att överförandet av revisorsfrågorna till en självständig organisation innebar en markering av verksamhetens betydelse för samhället och revisionens framträdande roll i kampen mot ekonomisk brottslighet.