Bo Lilja

Glutaminsyra ingår naturligt som en del i kostens proteiner och finns naturligt i kött, i nästan alla grönsaker samt i vete och soja. Glutaminsyra och dess salter, glutamater (E 620-625), används som livsmedelstillsats (smakförstärkare). Glutamat får användas till många olika livsmedel som får innehålla tillsatser, men exempelvis inte till  livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn. 

Vax används både för att skydda livsmedel och för att ge dem en blank yta. Skyddet kan vara kemiskt konserverande, för att förebygga att det bildas mögel, eller mer mekaniskt som ett slags emballage.

Klumpförebyggande medel, smakförstärkare, ytbehandlingsmedel och förpackningsgaser och drivgaser.

Syror används för att öka surheten i ett livsmedel. Baser används tvärtom för att minska surheten. När syror och baser blandas bildas salter. Syror, baser och salter har E-nummer 500–530. 

Många tillsatser som kan tillverkas av animaliska råvaror kan även vara tillverkade av vegetabilier eller på syntetisk väg. För att få reda på exakt vilket ursprung en tillsats har kontaktar du den som tillverkar eller importerar livsmedlet.

Antioxidationsmedel används för att hindra fett från att härskna och fruktbaserade livsmedel från att missfärgas. De medverkar också till att vitaminer som förstörs lätt bevaras bättre i livsmedlet, till exempel vitamin A, D, E och B2 (riboflavin).

Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings-och geleringsmedel är en grupp livsmedelstillsatser som används för att bland annat påverka en produkts konsistens.

Natamycin/pimaricin är ett svampdödande medel (antimykotikum) som används som konserveringsmedel. Natamycin bildas av bakterien Streptomyces natalensis och skyddar mot angrepp från ett flertal jäst- och mögelsvampar. Däremot påverkas inte bakterier.

Mat som inte konserveras på något sätt och som förvaras under längre tid blir till slut förstörd av bakterier, jästsvampar eller mögel. Även om livsmedlen förvaras kallt pågår förstörelseprocessen, om än långsammare. Därför finns det metoder för att kunna bevara mat som man inte äter omedelbart.

Sukralos är mycket sött och används bland annat i läsk, desserter, konfektyr, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott.

Steviolglykosider är söta ämnen som utvinns ur växten stevia. Den är godkänd som tillsats i livsmedel. Stevia i sig är numera tillåtet att säljas som örtte inom EU, däremot inte i andra livsmedel.

Cyklamat (E 952) är det vardagliga namnet på sötningsmedlen cyklaminsyra, kalciumcyklamat och natriumcyklamat. Det är ett syntetiskt, icke energigivande sötningsmedel som är ungefär 30 gånger sötare än vanligt socker. Cyklamat får bland annat användas i smaksatta drycker, desserter, lättsockrad sylt, bordsötningsmedel och kosttillskott. Se även sötningsmedel och tillsatser och E-nummer.

Aspartam är ett sötningsmedel som är uppbyggt av två aminosyror. Det finns i dag inga kända risker med att äta aspartam om man inte har den medfödda sjukdomen fenylketonuri, PKU.

Sötningsmedel får bara användas till lättprodukter, till exempel light läsk, och livsmedel utan tillsatt socker. De sötningsmedel som används som tillsatser har bedömts som helt säkra.

Det finns både naturligt och kemiskt framställda färgämnen. Ett av de mest använda färgämnena är sockerkulör.

Här kan du själv söka fram vilken tillsats som ligger bakom ett E-nummer och exempel på i vilka livsmedel den får användas.  Att en tillsats finns med i E-nummernyckeln innebär nämligen inte att den får användas i alla livsmedel.

Är det farligt med konserverings-, förtjocknings- och sötningsmedel? Många undrar över de tillsatser som finns i maten. Men bara godkända tillsatser får användas och reglerna är stränga.
 

Zink är ett livsnödvändigt mineral. Det ingår i 100-tals enzymer i kroppen som påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater, fett, nukleinsyror och vissa vitaminer som till exempel vitamin A. Zink behövs även för immunsystemet.
 

Selen är ett grundämne som finns i jorden. Selen ingår i enzym som skyddar cellerna mot oxidation, samverkar med vitamin E och deltar i immunologiska försvarsmekanismer.