En viktig grund för EU-samarbetet är de gemensamma EU-lagar som medlemsländerna kommit överens om. Men hur går det till när en EU-lag blir till? Proceduren inkluderar tre av EU:s institutioner: EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. Sverige och de andra EU-länderna är med och påverkar genom sina regeringar i ministerrådet och sina folkvalda ledamöter i Europaparlamentet. EU-ländernas nationella parlament ska ta ställning till om det är EU eller EU-länderna själva som bör ta beslut om lagförslagen.
Bo Lilja
Det ska vara enkelt att handla, resa och flytta mellan EU-länderna. Det är en av grundtankarna med EU-samarbetet. EU-länderna samarbetar därför för att möjliggöra de så kallade fyra friheterna på EU:s inre marknad. De fyra friheterna är fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital mellan EU-länderna.
Vad gör EU egentligen? Det enkla svaret är att det handlar om samarbete. Sverige och de andra EU-länderna har pekat ut ekonomiska och politiska frågor som de vill arbeta med tillsammans. Ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och hållbar utveckling i EU-länderna är några av målen för samarbetet. Att främja fred och bekämpa diskriminering är andra.
Handel, miljö, jordbruk, regional utveckling och polissamarbete är områden som EU-länderna arbetar med gemensamt. Och för att genomföra det som EU-länderna kommit överens om behövs pengar. Därför bidrar alla länder som är med i EU med pengar till EU:s gemensamma budget. Det mesta av pengarna går tillbaka till medlemsländerna som stöd och bidrag. Sverige betalar mer i EU-avgift än vad landet får tillbaka.
Uppdaterades:
Europeiska revisionsrätten kontrollerar att EU:s utgifter används på rätt sätt. Den får granska alla som tar emot och hanterar EU-pengar. I medlemsländerna samarbetar Europeiska revisionsrätten med nationella myndigheter i sina kontroller. I uppdraget ingår också att föreslå förbättringar och att anmäla misstänkta felaktigheter till EU:s byrå för bedrägeribekämpning, Olaf.
Uppdaterades:
Fyra gånger per år håller Europeiska rådet toppmöten i Bryssel. Då träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer. Deras uppdrag är att komma överens om EU:s övergripande riktlinjer och prioriteringar. Trots att det inte är med och beslutar om nya EU-lagar har Europeiska rådet därmed ett stort inflytande på EU:s inriktning och politik.
Uppdaterades:
I ministerrådet samlas ministrar från de 28 EU-ländernas regeringar för att förhandla och ta beslut om EU-kommissionens förslag på EU-lagar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka ämnen som ska diskuteras. Alla frågor förbereds noggrant av tjänstemän från medlemsländerna. Svenska regeringen ska alltid stämma av ministerrådets frågor med riksdagen.
Uppdaterades:
EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och kontrollerar att medlemsländerna följer lagarna. Dessutom ska den se till att fri konkurrens råder inom EU, hantera unionens inkomster och utgifter samt föra EU:s talan i olika typer av förhandlingar. Gemensamt för alla insatser är att de ska främja EU:s gemensamma intressen. En ny kommission utses vart femte år.
Statens personadressregister, SPAR, är ett offentligt register som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige, både svenska och utländska medborgare. I registret ingår även personer som erhållit samordningsnummer och vars identitet är fastställd. Uppgifterna i SPAR uppdateras varje dygn med uppgifter från folkbokföringsregistret. Syftet med SPAR är att lämna ut uppgifter elektroniskt under förutsättning att mottagaren uppfyller vissa villkor.
- Betala inte!
- Bestrid kravet!
- Polisanmäl!
Du ska inte betala ett krav som du tror är en ren bluff. Om du gör det finns det risk för att du göder en brottlig verksamhet. Om många betalar finns det också stor risk för att bluffmakarna kommer att fortsätta med sin verksamhet, eftersom den då blir lönsam.
Uppdaterades:
Uppgifter i kreditupplysningsregister som är oriktiga eller missvisande ska rättas. Bedömningen utgår från de förhållanden som gällde när anmärkningen uppkom. En betalningsanmärkning som bygger på felaktiga fakta, eller som blivit missvisande på grund av senare klarlagda omständigheter, ska alltså inte få stå kvar orörd. Bakgrund finns under vad är en betalningsanmärkning? och betalningsanmärkning och misskötsel.
Uppdaterades:
Den som begär en personupplysning, alltså en kreditupplysning om en privatperson, ska ha ett så kallat legitimt behov av den. Det innebär att han eller hon ska ha eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med dig eller att han eller hon i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning beträffande dig. En hyresvärd kan ha ett legitimt behov av en kreditupplysning om du ska hyra en bostad. Ett annat fall kan vara om en arbetsgivare tänker anställa dig i en högre position som dessutom innebär ett ekonomiskt ansvar, till exempel som bolagets ekonomichef.
Uppdaterades:
Kreditupplysningsföretag har register med ekonomisk information om personer och företag. Där registreras bland annat identitetsuppgifter, uppgifter om inkomst, fastighetsinnehav och även betalningsanmärkningar. Informationen ska ge en bild av den registrerades betalningsvilja och betalningsförmåga. Regler om registreringen finns i kreditupplysningslagen och i beslut från Datainspektionen som riktar sig till de enskilda kreditupplysningsföretagen.