Fisk, kött av nöt, gris, lamm, get och fågel och vissa andra livsmedel som exempelvis honung, frukt och olivolja ska enligt reglerna alltid märkas med ursprung, det vill säga märkningen ska visa var produkterna kommer från. För andra livsmedel ska ursprung anges om konsumenten annars kan bli vilseledd.

Nyckelhålet har funnits i 25 år och har en igenkänningsfaktor i Sverige på över 95 procent. Genom att märka dina produkter med Nyckelhålet gör du det enklare för konsumenten att välja nyttigare mat.

I Sverige finns drygt 65 500 livsmedelsföretag, allt ifrån små kiosker till stora livsmedelsindustrier. Ansvaret för den offentliga kontrollen av dessa livsmedelsanläggningar fördelas mellan Livsmedelsverket, länsstyrelserna och de kommunala miljöförvaltningarna. Detta regleras i 23§ i livsmedelsförordningen.

Grunden i livsmedelslagstiftningen är att den som vill tillhandahålla livsmedel på marknaden också ansvarar för att dessa livsmedel är säkra och rätt märkta.

Livsmedelsverket har en egen återkommande kontroll av livsmedel. I kontrollen ingår livsmedel från det egna landet samt livsmedel importerade från länder inom och utanför EU. Det är livsmedelsprodukter och inte anläggningar som kontrolleras.

Vid detaljhandelsförsäljning av fisk, kräftdjur och blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur ska konsumenten få information om handelsbeteckning, produktionsmetod och ursprung genom lämplig märkning eller affischering.

Klimatförändringar - med bland annat ökad nederbörd och översvämningar, torrare somrar och ändringar i havsnivån - innebär stora utmaningar för tillgången på bra och säkert dricksvatten. För att säkra försörjningen av bra dricksvatten krävs anpassning till de nya förutsättningarna på flera områden.

När det finns misstanke om att kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter som kan göra dig sjuk rekommenderar din kommun att vattnet ska kokas innan det kan drickas eller användas i matlagning.
 

Det finns fyra typer av förpackat vatten. För naturligt mineralvatten och källvatten finns särskilda regler för att de ska få säljas som naturligt mineralvatten respektive källvatten.

Som brunnsägare bör man regelbundet ta prover på sitt dricksvatten. Att lukta och smaka räcker inte för att avgöra om brunnsvattnet är lämpligt som dricksvatten.
 

Livsmedelsverket har tagit fram råd om hur du ska sköta din brunn för att dricksvattnet ska ha bra kvalitet.

Det är inte alltid självklart att dricksvattnet från den egna brunnen har bra kvalitet. Många faktorer påverkar brunnsvattnets kvalitet.
 

För att säkerställa att dricksvattnet har bra kvalitet finns föreskrifter som dricksvattenproducenter och tillhandahållare måste följa. I föreskrifterna finns bland annat krav på dricksvattenberedningen och hur distributionsanläggningen ska underhållas och skötas samt kvalitetskrav i form av gränsvärden för det dricksvatten som lämnar vattenverket (utgående dricksvatten) och som senare tappas ur kranen hos konsumenterna.
 

Det är många aktörer som är inblandade i kedjan från vattentäkt till dricksvattenkran. Den storskaliga dricksvattenförsörjningen är komplex och måste vara robust nog för att fungera tjugofyra timmar om dygnet, år efter år.
 

Material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel får inte överföra ämnen till livsmedlet i sådana mängder att de: utgör en fara för människors hälsa, medför en oacceptabel förändring av livsmedlets sammansättning, försämrar dess smak och lukt

Som livsmedelsföretagare ansvarar du för att den mat du hanterar och säljer är säker. Reglerna finns samlade i att antal EU-förordningar och det finns flera lösningar till att producera säkra livsmedel. Regler om hur din livsmedelslokal ska vara utformad och hur god livsmedelshygien säkerställs finns till största delen samlade i ett antal EU-gemensamma förordningar om livsmedelshygien.
 

Näringspåståenden är information om att ett livsmedel har ett särskilt näringsinnehåll som är bra för hälsan. De är, liksom hälsopåståenden, riktade till en frisk befolkning. De livsmedel som har näringspåståenden ska kunna ätas som en del av en vanlig kost.
 

Hälsopåståenden på livsmedel är alla påståenden som uttrycker att livsmedlet har en positiv effekt på hälsan. De kan vara riktade till den allmänna befolkningen eller till särskilda grupper, som till exempel barn, men gemensamt är att de riktar sig till friska personer. De livsmedel som har hälsopåståenden ska kunna ätas som en del av en vanlig kost.
 

Närings- och hälsopåståenden är information om att ett livsmedel har särskilt näringsinnehåll eller särskilda hälsofördelar. All information som påstår att ett livsmedel har sådana fördelar räknas som närings- eller hälsopåstående, även om informationen bara antyder det. Närings- och hälsopåståenden är frivillig märkning.