Får butiken ändra på datummärkningen? Här nedan finns frågor och svar om vad butikerna får och inte får göra när det gäller bäst före-datum och sista förbrukningsdag.
 

Livsmedelsförpackningar ska vara märkta med ett antal obligatoriska uppgifter för att hjälpa konsumenten till ett medvetet och säkert val. Det finns regler för hur livsmedelsförpackningar ska vara märkta. De flesta märkningsregler är gemensamma inom hela EU.
 

Livsmedelsförpackningar ska vara märkta med ett antal obligatoriska uppgifter för att hjälpa konsumenten till ett medvetet och säkert val. Det finns regler för hur livsmedelsförpackningar ska vara märkta. De flesta märkningsregler är gemensamma inom hela EU.
 

Livsmedelsfusk – internationellt benämnt food fraud - är att en företagare bryter mot livsmedelslagstiftningen. Det innebär att man som företagare har märkt livsmedlet fel, eller att livsmedlet innehåller något hälsofarligt, och att detta görs av företagaren i syfte att tjäna pengar.

Kontrollen av livsmedel och livsmedelsföretag omfattar hela kedjan från producent till konsument.

I Sverige ska alla kunna lita på maten vi äter. För att livsmedelskontrollen ska få effekt behövs både tydliga mål och gemensamma kontrollprojekt.

Den svenska livsmedelskontrollens mål är att konsumenterna får säkra livsmedel, att de inte blir lurade om vad maten innehåller och att informationen om maten är enkel  att förstå.

Matsvamp i handel och servering ska, likt andra livsmedel, inte skada konsumentens hälsa, vare sig akut eller på lång sikt, och får inte heller vara skadliga för kommande generationernas hälsa.

På den här sidan hittar du fakta om livsmedel för särskilda grupper- FSG, vilka livsmedel som omfattas, vilka regler som styr dem, om de ska anmälas eller inte och eventuella sammansättnings- och märkningskrav.

Livsmedelslagstiftningen omfattar primärproduktion och primärprodukter, det vill säga produkter från jorden och naturen, som grönsaker, frukt och bär, produkter från boskapsuppfödning, jakt och fiske. Mjölk- och äggproduktion ingår också i begreppet primärproduktion.

Nya livsmedel – Novel Foods (NF) på engelska – är ett begrepp för livsmedel och livsmedelsingredienser som vi inte ätit i någon större utsträckning inom EU före 15 maj 1997. Sådana livsmedel måste riskvärderas och godkännas av EU-kommissionen innan de får börja säljas inom EU. Syftet är att skydda folkhälsan genom att kontrollera att livsmedlen är säkra.
 

Syftet med kosttillskott är att ge ett komplement av näringsämnen, eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan, till vanlig kost. Kosttillskott kan till exempel bestå av vitaminer och mineraler koncentrerade till en tablett, kapsel eller liknande. De kan också innehålla olika typer av ört- eller växtextrakt, aminosyror, fettsyror eller fibrer.

Jakt hör, tillsammans med till exempel fiske och svampplockning, till primärproduktionen av livsmedel. Regler för primärproducenter finns i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien.

Alla ska genom tydlig märkning ha möjlighet att göra ett medvetet val mellan produkter som består av, innehåller eller har framställts av GMO och konventionella produkter. Lagstiftningen reglerar genetiskt modifierade organismer, GMO, i både livsmedel och foder. 

Med berikning menas att vitaminer eller mineraler tillsätts till livsmedel för att förbättra deras näringsvärde. Det finns olika anledningar till att livsmedelstillverkare väljer att berika sina produkter. En vanlig orsak är att halten av något eller några näringsämnen minskar då livsmedlet lagras eller processas. Det kan också handla om att tillverkaren vill erbjuda konsumenten en berikad produkt som alternativ till ett liknande livsmedel.
 

Enzymer är ämnen som består av proteiner och kan användas i livsmedel av olika skäl, till exempel vid tillverkning av ost där enzymer som finns i löpe tillsätts i mjölk för att bilda ostmassan.

Vissa kryddor innehåller ämnen som kan vara hälsoskadliga om kryddorna eller ämnena i sig äts i höga doser. Därför finns regler som begränsar användningen av dessa kryddor och specifika ämnen i vissa livsmedel.
 

Rökning av livsmedel är i sig en urgammal teknik för att öka livsmedlens hållbarhet, men också för att ge livsmedlen en önskad smak, färg, och konsistens. Livsmedel som röks i rökaromer genomgår till största del samma förändringar i smak, färg och konsistens som livsmedel som rökts i direkt rökning. Hållbarheten kan ibland vara något kortare.

Aromer är ämnen som inte äts eller dricks som de är, utan som sätts till livsmedel i mycket låga halter för att ge eller förändra livsmedlens smak och doft. Aromer ger eller förstärker smak av till exempel frukter, vanilj, röksmak, skaldjur eller bittermandel.

Tillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för ett tekniskt syfte och som normalt inte konsumeras som livsmedel i sig. En tillsats måste vara godkänd för att få användas.