Lösa saker (lat. res mobilis) kallas för lös egendom. Lös egendom är egendom som inte är jord. Definitionen framgår motsatsvis (lat. e contrario) av 1 kap. 1 § jordabalken (1970:994).

Då ett företag med anställda går i konkurs är det inte säkert att det finns pengar som räcker till de lönefordringar som de anställda har. Trots att de anställda har Allmän förmånsrätt är det långt ifrån säkert att konkursboets tillgångar räcker för att betala de anställda. 

Lönedumpning, låglönedumpning (eller social dumpning) är en term som används för att beskriva en situation på arbetsmarknaden som leder fram till att lönenivåerna sänks. Denna situation uppstår främst när arbetsgivare önskar minska kostnaden för löner, genom att på plats anlita billigare arbetskraft (ofta utländsk arbetskraft), eller genom att flytta produktion från ett område till ett annat med lägre lönenivåer (se låglöneländer). På så vis sparar arbetsgivaren pengar och potentiellt ökar sin vinst. Konsekvenserna av utvecklingen kan innebära att regeringar och stater genomdriver policys som inom landet försämrar arbetsförhållanden (löner, arbetstid, utbildning med mera) och den allmänna sociala standarden för att minska arbetets kostnad, och på så vis förhoppningsvis behålla företagsverksamheter inom landet.

Lägsta värdets princip (LVP) är ett begrepp inom redovisningen som reglerar hur en omsättningstillgång skall värderas. Lägsta värdets princip är en utveckling av försiktighetsprincipen.

Under lågkonjunkturer ("dåliga tider") är den totala efterfrågan på varor och tjänster mindre än vad som skulle kunna produceras. När orderna inte kommer in får företagen svårt att behålla sina anställda, samt mindre resurser att investera i ny teknik. Arbetslösheten ökar.

Logistik är kunskapen om att leda och kontrollera materialflöden samt till dessa kopplade resurs-, informations- och monetära flöden. Det handlar om att uppnå högsta möjliga effektivitet genom bra service och låga kostnader, för att därigenom tillfredsställa olika parter i en flödeskedja. Den som arbetar med logistik kallas för logistiker.

En loggbok, även skeppsdagbok eller skeppsjournal, är en bok där man löpande, i kronologisk ordning, antecknar uppgifter om vad som händer ombord på ett fartyg vid lastning eller lossning av gods, angöring, avgång och under resan. Under sjöresa införs anteckningar allt eftersom resan framskrider, med uppgifter om fart, kurs, position, avverkad distans och händelser ombord.

Lockpris innebär i detaljhandeln, att vissa varor i en butik säljs till extra låga priser (ofta under en kampanjvecka) för att in i butiken locka kunder, som förhoppningsvis även passar på att köpa andra varor med ordinarie priser och vinstmarginaler.[1]

Livscykelkostnadsanalys (Life Cycle Costing) är resultatet av en ekonomisk analys (Life Cycle Cost, LCC) där kostnader och intäkter för ett system eller en produkt sammanställs över dess livslängd.

Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.

Begreppet livförsäkring är en typ av personförsäkring där själva risken för ett försäkringsfall är knutet till en (ibland flera) personers liv, hälsa eller arbetsförmåga. Livförsäkring som en form av ersättning i händelse av skada på person har funnits sedan romartiden. Livförsäkring i modern mening, där premien baserar sig på sannolikheter och dödsfallsstatistik uppkom 1698 i London för företaget Mercers Company. I Sverige var det Skandia som var först 1855, följt av Svea i Göteborg 1866 (sedermera uppgått i Skandia), Nordstjernan, Thule (sedermera uppgått i Skandia), Victoria, Allmänna Lifförsäkringsbolaget (båda två uppgick sedermera i Trygg, numera del av SEB TryggLiv.

En licens är ett avtal om rätt att bedriva viss verksamhet eller rätt att nyttja annans rättighet, på i avtalet angivna villkor. En licens är oftast tidsbunden, och upprättas vanligtvis i samband med en ekonomisk transaktion av en produkt eller tjänst, eller efter att licenstagaren med framgång utfört ett behörighetsprov, exempelvis en jägarexamen.

Ledarskap är ur ett organisatoriskt synsätt ett speciellt beteende som människor utövar i avsikt att påverka andras tänkande, inställning och uppförande.[1] Ledarskap kan ses som det beteende som kommuniceras gentemot andra i ett socialt system.

Leasing är ett sätt att minska sitt lånebehov.  

En lastpall är en platt trä- eller plastkonstruktion som används för att transportera varor, bland annat med gaffeltruck. Den standardiserade Europapallen, som utvecklades av BT, SJ och Gyllsjö Träindustri i slutet av 1940-talet, finns i storlekarna helpall, 800 mm x 1200 mm, och halvpall, 800 mm x 600 mm. En helpall har arean 0,96 m². Europapallen, som även kallas SJ-pall eller SJ-tralla, börjar få konkurrens från billigare, lättare och mindre skrymmande pallar i kompositmaterial. Dessa är inte lika tåliga och kräver mer av jämn belastning. [1][2][3].

Lagen om anställningsskydd (LAS), SFS 1982:80
LAS innehåller regler som skyddar den anställde i olika situationer. En hel del av de regler som finns i lagen går att ändra genom kollektivavtal. LAS  kan ses som en tvingande lag där en miniminivå är lagd för det som gäller.

Lagtolkning är processen att tolka en lagbestämmelse när betydelsen inte framgår tydligt av texten i själva bestämmelsen. Lagtolkningen är en viktig uppgift för domstolar. Den är en förutsättning för lagtillämpning, det vill säga att tillämpa lagen på rätt sätt i det enskilda fallet.

Lagfart är en officiell registrering av ett förvärv av fast egendom.

Laga är en avledning av ordet lag och ingår i en del stående uttryck som används inom juridiken. Laga kan ses som en osjälvständig juridisk term i svensk rätt, som innebär att någonting har "gått lagens väg".

Köpkraftsparitet eller köpkraftsjustering (engelska: purchasing power parity, PPP) är ett mått som används inom ekonomi för att kunna jämföra prisnivån på varor och tjänster mellan olika länder. Köpkraftsparitet används för att räkna ut vilken växelkurs som krävs för att länder med olika valutor ska ha samma köpkraft. Genom att köpkraftsjustera tar man alltså hänsyn till prisskillnader mellan länder. Måttet har flera användningsområden, men det primära är att kunna jämföra olika länders BNP till en konstant prisnivå.