Annonsupplysning: Sidan innehåller annonslänkar – vi kan få ersättning om du öppnar konto via en länk. Det påverkar inte hur vi beskriver produkterna.
En ETF (Exchange Traded Fund), på svenska börshandlad fond, är en fond som köps och säljs på börsen precis som en aktie. De flesta ETF:er följer ett index – till exempel de största bolagen på Stockholmsbörsen eller världens aktiemarknader – och har därför ofta låga avgifter. Här går vi igenom vad en ETF är, hur den skiljer sig från en vanlig indexfond, vilka typer som finns, vad det kostar, hur ETF:er beskattas på ISK, kapitalförsäkring och depå och vad du ska tänka på innan du köper.
Källa: Skatteverket och FinansinspektionenVarifrån kommer uppgifterna om ETF:er? Tryck för att läsa mer
Källa: Skatteverkets sidor om börshandlade fonder och om beskattning av fonder, Finansinspektionens konsumentinformation om fonder och FI:s rapport om avgifter och distribution på den svenska fondmarknaden samt Konsumenternas bank- och finansbyrås vägledning om fonder och ISK.
Vad uppgifterna visar: hur en ETF fungerar och handlas, vilka kostnader som kan tillkomma och hur ETF:er beskattas för privatpersoner i Sverige. Sidan anger inga aktuella avgifter, kurser eller courtagenivåer – de ändras och finns i varje fonds faktablad och i mäklarens prislista.
Senast kontrollerad: 10 november 2026. Skatteregler kan ändras – kontrollera alltid aktuella regler hos Skatteverket.
Länk till källan: Skatteverket – Börshandlade fonder (ETF) (fler källor finns i listan längst ner på sidan).
Sidan är allmän information och inte en rekommendation att köpa någon särskild fond.
Kort om ETF:er
Det viktigaste att veta innan du börjar.
- En ETF är en fond som handlas på börsen och prissätts löpande under dagen, medan en vanlig fond normalt handlas till ett pris per dag.
- De flesta ETF:er är passiva och följer ett index, men det finns också aktivt förvaltade, räntebärande, råvarukopplade och hävstångsprodukter.
- Du betalar fondens årliga avgift och dessutom courtage och skillnaden mellan köp- och säljkurs när du handlar.
- Du kan köpa ETF:er på ISK, i en kapitalförsäkring eller på en vanlig depå. Skatten beror på kontot.
- På en vanlig depå behandlas en ETF skattemässigt som en vanlig fond, med schablonintäkt varje år.
Vad är en ETF?
En ETF är en fond: pengarna från alla andelsägare samlas och placeras i en korg av värdepapper, till exempel aktier eller obligationer. Du äger alltså inte aktierna direkt, utan andelar i fonden. Skillnaden mot en vanlig fond är att andelarna är noterade på en börs. Du köper och säljer dem via en bank eller nätmäklare under börsens öppettider, till det pris som gäller i stunden – precis som när du handlar med en aktie.
De flesta ETF:er är indexfonder. De försöker följa utvecklingen i ett bestämt index så nära som möjligt, och eftersom förvaltaren inte behöver välja bolag själv blir förvaltningen billig. Det finns ETF:er som följer breda index med tusentals bolag över hela världen, men också sådana som följer ett enskilt land, en bransch, räntemarknaden eller priset på en råvara. Vill du läsa mer om fonder i allmänhet finns vår guide om vad en fond är.
ETF:er som säljs till privatpersoner i EU är oftast så kallade UCITS-fonder, vilket betyder att de följer EU:s regler för värdepappersfonder om bland annat riskspridning och förvaring. Fondens tillgångar hålls åtskilda från fondbolagets egna, och för varje fond ska det finnas ett faktablad som beskriver placeringsinriktning, risk och kostnader.
Så fungerar handeln med ETF:er
När du köper en vanlig fond lägger du en order som genomförs till fondens andelskurs (NAV-kurs) vid en bestämd tidpunkt, normalt en gång per dag. En ETF handlas i stället löpande på börsen, och priset bestäms av utbud och efterfrågan. För att börskursen inte ska avvika från värdet på fondens innehav finns två mekanismer:
- Likviditetsgarant (market maker): en bank eller ett värdepappersbolag ställer hela tiden köp- och säljkurser nära fondens värde, så att du kan handla även när få andra köper eller säljer.
- Skapande och inlösen av andelar: stora aktörer kan skapa nya andelar eller lösa in andelar direkt hos fondbolaget. Om börskursen avviker från värdet på innehaven lönar det sig för dem att handla tills skillnaden försvinner.
Skillnaden mellan den högsta köpkursen och den lägsta säljkursen kallas spread. Den är en kostnad för dig som handlar, eftersom du köper lite över och säljer lite under fondens värde. Spreaden brukar vara mindre i stora ETF:er med hög omsättning och kan bli större i små eller smala fonder, strax efter att börsen öppnat eller när marknaden där fondens innehav handlas är stängd.
Så lägger du en order på en ETF
Eftersom en ETF handlas som en aktie gäller samma ordertyper.
- Med en limitorder bestämmer du det högsta pris du är beredd att betala, vilket skyddar dig mot en ovanligt stor spread.
- En marknadsorder genomförs direkt till bästa tillgängliga pris, men du vet inte exakt vilket pris du får.
- Undvik gärna de första minuterna efter att börsen öppnat, då spreaden ofta är större.
ETF eller vanlig indexfond?
Både en ETF och en vanlig indexfond kan följa samma index och ha låga avgifter. Skillnaden ligger främst i hur du handlar.
| Egenskap | ETF (börshandlad fond) | Vanlig indexfond |
|---|---|---|
| Handel | Löpande på börsen under dagen | En gång per dag till fondens andelskurs |
| Pris | Börskurs som kan avvika något från fondens värde | Fondens beräknade värde (NAV) |
| Kostnad vid köp och sälj | Courtage och spread | Normalt inget courtage hos de flesta banker och nätmäklare |
| Månadssparande | Beror på mäklaren – inte alltid möjligt | Nästan alltid möjligt, även med små belopp |
| Utbud | Stort utbud av index, länder, branscher och råvaror | Mest breda index och regioner |
| Skatt | Samma regler som för vanliga fonder | Samma regler som för vanliga fonder |
För den som månadssparar små belopp i ett brett index är en vanlig indexfond ofta enklast, eftersom courtage per köp kan äta upp en stor del av ett litet belopp. En ETF kan passa den som vill handla vid en viss tidpunkt eller till ett visst pris, vill ha exponering mot ett index som inte finns som vanlig fond, eller köper större belopp mer sällan. Jämför alltid den totala kostnaden: fondens årliga avgift plus courtage, spread och eventuell valutaväxling.
Handla ETF:er hos Nordnet Hos Nordnet kan du köpa ETF:er på svenska och utländska börser på ISK, kapitalförsäkring eller depå. Kontrollera aktuellt courtage och valutaväxlingsavgift i mäklarens prislista.
Olika typer av ETF:er
- Aktie-ETF:er följer ett aktieindex – en region, ett land, en bransch eller ett tema. Breda globala index ger stor riskspridning, medan smala tema- och branschfonder har högre risk.
- Ränte-ETF:er placerar i obligationer, till exempel statsobligationer eller företagsobligationer, och liknar en räntefond.
- Råvarukopplade produkter följer till exempel guld eller olja. Tänk på att många sådana produkter inte är fonder utan skuldförbindelser (så kallade ETC eller ETN) med andra regler och risker, bland annat att du är beroende av utgivarens betalningsförmåga.
- Aktivt förvaltade ETF:er följer inget index; förvaltaren väljer innehaven, och avgiften är ofta högre än i en indexnära ETF.
- Hävstångs- och omvända ETF:er (bull och bear) ska ge en multipel av indexets dagliga utveckling, eller motsatt utveckling. De är gjorda för kortsiktig handel – se avsnittet om hävstång nedan. Ett annat sätt att tjäna på fallande kurser är att blanka aktier, vilket har ännu högre risk.
Utdelande eller ackumulerande?
En ETF kan antingen dela ut utdelningarna från bolagen den äger till andelsägarna (utdelande) eller återinvestera dem i fonden (ackumulerande). Med en ackumulerande ETF växer värdet med ränta på ränta-effekt utan att du behöver göra något – du kan testa effekten i vår ränta på ränta-kalkylator. En utdelande ETF passar den som vill ha löpande kassaflöde, men på en vanlig depå beskattas utdelningen direkt. Vill du hellre äga utdelande bolag direkt kan du läsa om utdelningsaktier.
Fysisk eller syntetisk replikering?
En fysisk ETF äger aktierna eller obligationerna i indexet, antingen alla eller ett representativt urval. En syntetisk ETF når indexets avkastning genom ett avtal (swap) med en motpart, ofta en bank, och äger i stället en annan korg av värdepapper som säkerhet. Syntetisk replikering kan ge en exaktare indexföljning för vissa marknader, men innebär en motpartsrisk. Hur fonden replikerar sitt index står i faktabladet och fondens informationsbroschyr.
Hävstång – därför passar det sällan långsiktigt
En ETF med hävstång ska stiga eller falla med till exempel två gånger indexets utveckling – per dag. Eftersom hävstången räknas om varje dag kan resultatet över längre tid bli helt annat än två gånger indexets utveckling. Ett förenklat exempel med påhittade siffror:
| Dag | Index | Index värde | ETF med 2 gånger hävstång | ETF värde |
|---|---|---|---|---|
| Start | – | 100 | – | 100 |
| Dag 1 | +10 % | 110 | +20 % | 120 |
| Dag 2 | −10 % | 99 | −20 % | 96 |
Indexet har bara fallit 1 procent på två dagar, men hävstångsfonden har fallit 4 procent. Ju mer marknaden svänger fram och tillbaka, desto större blir den effekten. Skatteverket beskriver att vissa ETF:er har en uppräkningsfaktor (hävstång) eller omvänd avkastning. Sådana produkter räknas ofta som komplexa, och de är inte tänkta att ägas under lång tid. Läs mer om riskerna med lånade pengar och hävstång i vår guide om att låna till aktier.
Avgifter och kostnader för ETF:er
En av de största fördelarna med ETF:er är att många har låga avgifter, men det finns flera kostnader att räkna med:
- Årlig avgift (förvaltningsavgift): dras löpande från fondens värde och syns i faktabladet som en procentsats per år. Finansinspektionen konstaterar att börshandlade fonder och räntefonder oftast hör till de billigare fondtyperna.
- Courtage: mäklarens avgift för varje köp och försäljning. Den varierar mellan mäklare, marknader och belopp – se mäklarens prislista.
- Spread: skillnaden mellan köp- och säljkurs, som du betalar indirekt när du handlar.
- Valutaväxling: handlar du en ETF som är noterad i en annan valuta tar mäklaren normalt ut en växlingsavgift både när du köper och säljer.
- Avvikelse från index: transaktionskostnader inne i fonden, källskatt på utdelningar och skillnader mellan fondens innehav och indexet gör att fondens avkastning sällan blir exakt densamma som indexets.
Avgifter som ser små ut kan bli stora belopp över många år, eftersom de dras varje år från ett växande kapital. Jämför därför den totala kostnaden och inte bara förvaltningsavgiften.
Skatt på ETF:er
Skatteverket behandlar en ETF på samma sätt som en vanlig fond, och det finns två kategorier: räntefonder och övriga fonder. Hur skatten räknas beror på vilket konto du har fonden på:
| Kontotyp | Så beskattas en ETF |
|---|---|
| Investeringssparkonto (ISK) | Ingen skatt på vinst eller utdelning – kontot schablonbeskattas (se ISK-skatt) |
| Kapitalförsäkring | Ingen skatt på vinst eller utdelning – försäkringen har avkastningsskatt |
| Aktie- och fonddepå | 30 procent skatt på vinst och utdelning, plus en årlig schablonintäkt på fondandelarna |
Schablonintäkten på depå beräknas till 0,4 procent av värdet på dina fondandelar vid årets ingång och beskattas med 30 procent, vilket ger en faktisk skatt på 0,12 procent av värdet. Den gäller både svenska och utländska fonder, alltså även ETF:er, men inte fondandelar som ligger på ett ISK vid årets ingång. Banken eller fondbolaget lämnar normalt kontrolluppgift, så beloppet finns redan i deklarationen. Kontrollera alltid aktuella regler hos Skatteverket.
Utländska ETF:er
Många ETF:er som handlas av svenska sparare är registrerade i andra EU-länder, till exempel Irland eller Luxemburg, och noterade på utländska börser. Tänk på följande:
- Utländsk källskatt kan dras på utdelningarna från bolagen inne i fonden, vilket påverkar avkastningen. Om ETF:en är utdelande kan det beroende på fondens hemland också dras källskatt på utdelningen till dig.
- En ETF som handlas i euro, dollar eller pund innebär valutaväxling, och värdet i kronor påverkas av växelkursen.
- Enligt EU:s regler ska det finnas ett faktablad för fonder och andra paketerade produkter som säljs till privatpersoner. Många ETF:er som bara är noterade i USA saknar ett sådant faktablad och kan därför normalt inte köpas av privatpersoner i EU.
Så köper du en ETF – steg för steg
- Öppna ett konto hos en bank eller nätmäklare. För de flesta är ett ISK enklast, men du kan också använda kapitalförsäkring eller depå. Läs mer om skillnaderna mellan ISK och kapitalförsäkring.
- Bestäm vad du vill äga – till exempel ett brett globalt aktieindex, svenska aktier eller räntor – och hur stor risk du är beredd att ta.
- Sök fram ETF:en med namn, kortnamn eller ISIN-kod och läs faktabladet: vilket index den följer, årlig avgift, risknivå, replikeringsmetod och om den är utdelande eller ackumulerande.
- Kontrollera handelsplats och valuta. Samma fond kan vara noterad på flera börser i olika valutor.
- Lägg en order, gärna en limitorder, och kontrollera courtaget i mäklarens prislista innan du handlar.
- Följ upp med jämna mellanrum. En indexnära ETF kräver lite arbete, men det är bra att kontrollera att den följer sitt index och att avgiften är konkurrenskraftig.
Checklista – så jämför du ETF:er
- Index: vad exakt ingår? Ett globalt index sprider risken på många länder och bolag, medan ett tema- eller branschindex är koncentrerat.
- Årlig avgift: jämför fonder som följer samma eller liknande index.
- Storlek och omsättning: stora fonder med hög omsättning har ofta mindre spread.
- Indexföljning: hur nära har fonden följt sitt index historiskt?
- Replikering: fysisk eller syntetisk?
- Utdelning: utdelande eller ackumulerande – vad passar ditt konto och dina mål?
- Valuta och hemland: påverkar växlingskostnader och källskatt.
- Produkttyp: är det verkligen en fond, eller ett certifikat eller en ETC/ETN med andra risker?
Risker med ETF:er
En ETF sprider risken över många värdepapper, men den skyddar inte mot att hela marknaden faller. En ETF som följer ett aktieindex går upp och ner med börsen, och en smal ETF som följer en enda bransch eller ett land kan svänga mycket mer – den har högre volatilitet. Hävstångsprodukter kan förlora stora delar av värdet på kort tid, och produkter i utländsk valuta påverkas av växelkursen. Pengar du kan behöva inom kort passar därför bättre på något av de olika typerna av sparkonton.
Väljer du enskilda aktier i stället för en ETF får du större möjlighet att påverka innehållet, men också mer arbete och högre risk i varje innehav. Exempel på hur utdelningar från enskilda svenska bolag kan variera finns i våra genomgångar av Investors utdelning och Bolidens utdelning. Vill du analysera bolag själv är nyckeltal som P/E-tal, soliditet och EBIT och EBITDA en bra början.
Kom igång med ETF-sparande hos Nordnet Öppna ISK, kapitalförsäkring eller depå hos Nordnet och jämför ETF:er och indexfonder på ett ställe. Kontrollera aktuella avgifter i prislistan.
Vanliga frågor om ETF:er
Vad betyder ETF?
ETF står för Exchange Traded Fund, på svenska börshandlad fond. Det är en fond vars andelar handlas på en börs, precis som aktier.
Vad är skillnaden mellan en ETF och en indexfond?
En ETF är ofta en indexfond, men den handlas på börsen till en kurs som ändras under dagen. En vanlig indexfond köps och säljs genom fondbolaget till ett pris per dag. Vid handel med ETF:er tillkommer courtage och spread.
Kan man ha ETF:er på ISK?
Ja. ETF:er som är noterade på en reglerad marknad eller handelsplattform kan normalt förvaras på ett investeringssparkonto. Då betalar du ingen skatt på vinster och utdelningar, utan en schablonskatt på kontot.
Hur beskattas en ETF på en vanlig depå?
Som en vanlig fond: 30 procent skatt på vinst och utdelning, och dessutom en årlig schablonintäkt på 0,4 procent av fondandelarnas värde vid årets ingång, som beskattas med 30 procent.
Är ETF:er säkra?
En ETF är inte riskfri – värdet följer de tillgångar fonden äger och kan falla kraftigt. Fondens tillgångar är dock skilda från fondbolagets egna, så om fondbolaget skulle gå i konkurs tillhör tillgångarna andelsägarna. Hävstångsprodukter och råvaruprodukter som inte är fonder har högre risk.
Kan man månadsspara i ETF:er?
Det beror på banken eller nätmäklaren. Vissa erbjuder automatiskt månadssparande i utvalda ETF:er, men ofta behöver du köpa manuellt. För små månadsbelopp kan en vanlig indexfond vara billigare, eftersom courtaget inte påverkar.
Vad är en ETC?
En ETC (Exchange Traded Commodity) liknar en ETF men är ofta en skuldförbindelse som följer priset på en råvara, till exempel guld. Den är inte en fond, och du är beroende av att utgivaren kan betala.
Källor
- Skatteverket – Börshandlade fonder (ETF)
- Skatteverket – Fonder (schablonintäkt, utdelning och försäljning)
- Finansinspektionen – Fakta om fonder
- Finansinspektionen – Avgifter och distribution på den svenska fondmarknaden (pdf)
- Konsumenternas bank- och finansbyrå – Köpa och sälja fonder
- Konsumenternas bank- och finansbyrå – Sparprodukter inom ISK
Riskvarning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras i aktier och fonder kan både öka och minska i värde, och du kan förlora hela det investerade beloppet. Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning.