Innebörden i upphovsrätten är att det endast är upphovsmannen som får mångfaldiga och offentliggöra sitt verk. Upphovsrätten är helt enkelt till för att ge rättsligt skydd till personer som skapat något med s k verks- höjd. Exempel på sådant skapande kan vara litterära verk, bilder, musik, datorprogram.

Att äga och utnyttja ett patent kan i många fall vara en mycket lönande affär. Processen med ansökan kan, särskilt för en enskild "uppfinnare", vara ganska besvärligt då det gäller att utforma allt korrekt för att patentskyddet ska få en riktig omfattning.

Ett verksamt företag ingår i stort sett dagligen avtal med andra parter, vilka både kan vara privatpersoner eller andra företag. Avtal kan vara både muntliga och skriftliga. Ett muntligt träffat avtal är lika giltigt som ett skriftligt. Vid en eventuell tvist är det dock mycket svårt att bevisa vad som sagts muntligen, gör därför till vana att alltid träffa skriftliga avtal.

----------

Köplagen (1990:931) reglerar köp av lös egendom, vilket i praktiken innebär allt som inte är mark eller stadigvarande byggnader. Lagen gäller inte i de fall konsumentköplagen är tillämpbar. Detta betyder att köplagen gäller för handel mellan näringsidkare (företag), mellan privatpersoner och när en privatperson säljer en vara till näringsidkare (företag). Lagen gäller även om köpet är en kombination av produkt och tjänst under förutsättning att produkten utgör mer än hälften av köpet. Köplagen är dispositiv, det vill säga den gäller om inget annat avtalats.

Konkurrens på lika villkor skapar förutsättningar för nya och bättre produkter och tjänster. Bibehållna eller sänkta priser kommer både företag och konsumenter till godo.

Konsumentkreditlagens syfte är att sätta ett regelverk för vad som gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet säljer varor på kredit till konsument. Lagen gäller också i de fall du som företagare samarbetar med något kreditinstitut för att kunna erbjuda kredit eller avbetalning på de produkter du säljer. Observera att konsumentkreditlagen gäller om företaget står för eller förmedlar krediten. Lagen gäller inte om kunden lånat pengar på annat sätt (till exempel i bank) för att kunna köpa varan. Du får, som näringsidkare, inte tillämpa sämre avtalsvillkor än de som föreskrivs i konsumentkreditlagen.Det står dig givetvis fritt att erbjuda bättre villkor om det finns anledning till det.

Konsumenttjänstlagens syfte är att ge konsumenten ett grundskydd gentemot näringsidkaren. Lagen är tvingande, det vill säga att du som näringsidkare inte får avtala sämre villkor för konsumenten än de som stipuleras i konsumenttjänstlagen.

Konsumentköplagen gäller köp av varor från en näringsidkare till en konsument. Lagen förutsätter också att avtalet berör löst gods. Lagen gäller även då säljaren inte är en näringsidkare men köpet för- medlas av en näringsidkare, så kallad kommission (uppdrag att sälja). Både näringsidkaren och säljaren svarar för säljarens skyldigheter vid en förmedlingsaffär. Konsumentköplagen gäller också när en vara beställs för tillverkning speciellt åt konsumenten. Konsumentköplagen är en tvingande lag. Detta innebär att det inte går att avtala fram sämre villkor för konsumenten än de som anges i lagen. Du kan emellertid som näringsidkare ge konsumenten bättre villkor.

Denna lag (SFS 1992:18) reglerar i första hand tillverkares och importörers skyldighet att betala skadestånd för produkter som orsakar skada på människor eller egendom. Ansvaret är strikt, det vill säga den som råkat ut för skada behöver inte visa att han varit vållande genom vårdslöshet eller försumlighet.

Denna lag innehåller regler som har till uppgift att förhindra att varor och tjänster orsakar skador, både på människor och egendom. Om det finns en risk med att använda en vara så är ett företag tvingat att lämna information om dessa risker.

Denna lag har till syfte att främja en god prisinformation till konsumenter. Lagen ger regler för hur priset på varor och tjänster skall anges, att det skall finnas jämförpriser på vissa livsmedel, att moms skall vara inkluderat i priset mm.

Marknadsföringslagen (2008:486) ingår som en del av det som kallas marknadsrätten. Andra lagar inom detta område är t.ex. prisinformationslagen, produktsäkerhetslagen.

Som företagare gäller det att känna till en stor mängd lagar. Flera av lagarna har kommit till för att skydda konsumenter och är huvudsakligen tvingande, d.v.s. att du som företagare minst måste uppfylla det som lagen kräver.

Ett företag säljer varor och/eller tjänster. För att kunna göra detta krävs att företaget skaffar resurser. Dessa resurser köps in från andra företag. För vissa företag, till exempel handelsföretaget, är inköpsfunktionen av avgörande betydelse för lönsamheten.

Bokföring - eller i ett vidare begrepp Redovisning, är ett system för att ställa upp och behandla olika ekonomiska händelser i ett företag. Det arbete som görs för att ordna och bokföra (kontera) dessa händelser kallas bokföring. Den ekonomiska redovisningen innebär att ta fram ekonomiska rapporter, göra bokslut med mera utifrån det bokförda materialet.

Företagsekonomi är ett stort och mycket omfattande område. Om du jämför med din Privatekonomi finns en hel del gemensamt. Du gör kalkyler över om du har råd att åka på den semesterresa du tänkt eller måste välja ett billigare alternativ, kanske gör du en budget över hushållsekonomin och bokför sedan inkomster och utgifter efterhand som de uppstår. Nytt hus eller ny bil måste du kanske låna pengar till osv.

Dagligen översköljs vi av både bra och dålig reklam. Många människor påstår att de inte påverkas av reklam men trots detta finns det många bevis på att en lyckad reklamkampanj ökar företagets försäljning.

Marknadsplanen bör (åtminstone) bestå av följande delar: