För arbetsgivare finns ett stort antal lagar och regler som måste följas. Mycket av det som finns i lagarna är dispositivt, det vill säga att det går att avtala om bättre regler, oftast genom kollektivavtal. Det som beskrivs i en lag är då en "miniminivå" under vilken avtal inte får träffas.

Att anställa en person är en stor investering. Det gäller att få den nye medarbetaren att snabbt komma in i de rutiner, kamratskap etc. som finns på arbetsplatsen. Det är också viktigt att komma ihåg att personen är "nybörjare", inte i sin yrkesroll men för övrigt.

Vilka frågor som ska ställas i en intervju är mycket beroende på vilken typ av tjänst det är som ska tillsättas. En hel del frågor är dock generella och oberoende av vilket arbete det är som ska utföras.

Det första steget i urvalsprocessen är att efter ansökningstidens utgång skicka ett brev till de som sökt tjänsten och bekräfta att deras ansökan kommit in till företaget. I detta brev bör även information om tidplanen för rekryteringsarbetet framgå.

När företagets behov är kartlagt, tjänstens innehåll bestämd och den kravprofil på personen man söker formulerad, är det dags att börja söka efter den nya medarbetaren. Ju fler som uppmärksammar att företaget söker en ny medarbetare desto större chans att finna den person som bäst stämmer med de önskemål företaget har.

För att kunna anställa rätt person till en tjänst krävs att du (företaget) är mycket klar över vilket behov det är som ska tillfredsställas och vilka krav det ställer på den blivande medarbetaren. Att anställa en person är en stor investering för ett mindre företag. Finner man rätt person kan det innebära stor framgång för företaget.

Både den anställde och arbetsgivaren har rätt till uppsägning. För den anställde är det ganska okomplicerat medan det för en arbetsgivare finns en hel del regler som måste följas. Lagen om anställningsskydd (LAS) styr likväl som det som överenskommits i kollektivavtal. Om en arbetstagare grovt åsidosatt sina åligganden kan han avskedas.

Arbetstiden regleras av Arbetstidslagen. Lagen är dock dispositiv, det vill säga att det går att avtala om andra regler, vilket görs genom de kollektivavtal som sluts. Kollektivavtalets regler får dock inte innebära att den anställde får sämre villkor än vad som följer av EG:s arbetstidsdirektiv.

Arbetstagaren åtar sig att utföra ett arbete åt arbetsgivaren under de villkor som reglerats i anställningsavtalet. Arbetsgivaren betalar för detta ut lön och vissa andra förmåner. Som arbetsgivare är man skyldig att registrera sig som arbetsgivare hos skatteverket. På den lön som betalas ut ska företaget göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter.

Kollektivavtal är ett skriftligt avtal träffad mellan en arbetsgivarpart (en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare) och en arbetstagarorganisation. I kollektivavtalet regleras olika anställnings- och lönevillkor. Är företaget inte med i en arbetsgivarorganisation tecknas oftast ett så kallat hängavtal med en arbetstagarorganisation.

Anställningsavtalet är det dokument som beskriver vad arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om, det vill säga vad det är som ska gälla under anställningen. Ett anställningsavtal kan vara muntligt, men eftersom arbetsgivaren är skyldig att lämna en skriftlig information om anställningsvillkoren, är det lämpligt att skriva ett avtal.

Då ett företag anställer personal tar det på sig ett arbetsgivaransvar. För att uppfylla detta arbetsgivaransvar på rätt sätt gäller det att följa ett mycket omfattande regelverk bestående av lagar, bestämmelser och avtal.

I det mindre företaget har ägaren oftast samtliga roller, d.v.s. att även vara chef och ledare. Då företaget är större är det många gånger andra personer som fungerar som chefer och ledare, även om ägaren eller ägarna ger visioner och ställer upp mål.

I Sverige finns ca 1 000 000 företag. Av dessa är lite över 700 000 enmansföretag. Det finns ändå många små företag med en eller ett fåtal anställda s.k. mikroföretag (drygt 200 000 stycken). Som egenföretagare finns det en begränsning i vad man klarar av och finns ambitionen att företaget ska växa behövs det oftast anställas personal.

Det är inte alltid det går som man tänkt sig. Marknaden kan svikta, företaget råkar ut för händelser som gör att det måste läggas ned. En positiv sak kan vara att du säljer företaget. Även som företagare kan du tillhöra en arbetslöshetskassa och då för företagare.

Det finns många olika försäkringar som är till för det personliga skyddet för företagaren själv eller hans/hennes efterlevande. Med vissa försäkringar kan det vara förenat med risk d.v.s. de placeras i t.ex. aktiefonder och historiskt sett har det gått bra, men man vet ju aldrig.

För arbetsgivare som är med i Svenskt Näringsliv genom medlemskap via ett arbetsgivarförbund eller är oorganiserad men som slutit kollektivavtal med fackförbund, är enligt kollektivavtal skyldiga att teckna olika försäkringar för sina anställda.

Transportförsäkringar används av företag som handlar med varor och/eller ombesörjer transport och distribution av dessa. Exempel på företag som har stort behov av transportförsäkringar är exportörer, importörer och tradingföretag.

Det finns en mängd olika försäkringslösningar som ett företag kan skaffa sig. Mindre företag kan många gånger nöja sig med de kombinerade försäkringar de flesta försäkringsbolag har, vilket täcker det vanligaste. Utifrån dessa görs sedan olika typer av tilläggsförsäkringar beroende på de behov företaget har.

För att ekonomiskt kunna skydda företaget mot oförutsedda händelser krävs olika typer av försäkringsskydd. Vad försäkringen ska omfatta är till stor del beroende av vilken typ av verksamhet som företaget bedriver.