Det är Kronofogdemyndigheten som är tillsynsmyndighet i konkurser. Hos myndigheten finns en särskild enhet för detta.

Ungefär en femtedel av alla konkurser är personliga konkurser. Även om konkursen är avslutad så kvarstår de fordringar som borgenärerna inte fått betalt för. Det är en missuppfattning att gäldenärens skulder försvinner vid en konkurs. Däremot är det på det viset om det är en juridisk firma som gått i konkurs. Den juridiska firman upplöses vid en konkurs och vidare krav kan därför i praktiken inte ställas.

Utdelningsförfarandet inleds med att förvaltaren lämnar in sitt utdelningsförslag till tingsrätten.

En konkurs kan avslutas på två sätt. Det ena sättet är när tingsrätten fastställer hur utdelningen ska ske i konkursen. Det andra är att tingsrätten beslutar om avskrivning av konkursen och att detta beslut vunnit laga kraft (sker tre veckor efter beslutet om det inte överklagats).

Då ett företag med anställda går i konkurs är det inte säkert att det finns pengar som räcker till de lönefordringar som de anställda har. Trots att de anställda har Allmän förmånsrätt är det långt ifrån säkert att konkursboets tillgångar räcker för att betala de anställda.

Principen om att alla borgenärer ska behandlas lika vid en konkurs har frångåtts genom det som regleras i Förmånsrättslagen (SFS 1970:979).

Omedelbart efter det att tingsrätten beslutat om konkurs startar konkursförvaltaren med att upprätta en bouppteckning. I den ska företagets alla tillgångar och skulder redovisas.

När en fysisk person går i personlig konkurs, har t.ex. haft en enskild firma, inträder automatiskt ett verkande näringsförbud under hela den tid som konkursen pågår. Detta är ett legalt förbud att driva näringsverksamhet under en konkurs och någon dispens medges inte (Konkurslagen).

Efter att tingsrätten beslutat om konkursen fortgår processen med konkursförvaltarens arbete, eventuellt bevakningsförfarande från borgenärer, bouppteckning, edgångssammanträde mm.

Det som inleder ett konkursförfarande är själva konkursbeslutet som fattas av tingsrätten. En ansökan om konkurs görs skriftligen till tingsrätten.

När ett företag, eller en privatperson, inte kan betala sina skulder i rätt tid och att detta inte bara är tillfälligt (är på obestånd), kan företaget/privatpersonen gå/sättas i konkurs. Syftet med en konkurs är att en verksamhet som är på obestånd ska kunna avvecklas under ordnade former. Styrs av Konkurslagen SFS nr 1987:672

Ett ackord innebär att gäldenären och hans borgenärer gör en ekonomisk överenskommelse. Borgenärerna skriver ned sina fordringar med en viss procentandel och de kommer överens om betalningstiden för de återstående fordringarna. Är till exempel ackordsprocenten 50 % faller hälften av fordringarna bort. Lägsta ackordsprocenten är 25 % men kan i undantagsfall bli lägre om alla kända borgenärer godkänner det.

Låt oss se vilka möjligheterna är för en företagsrekonstruktion. Lagen som behandlar detta är "Lag om företagsrekonstruktion" (SFS:nr 1996:764).

Innan vi fortsätter med "vägen mot en konkurs" ska vi ta upp det som brukar ske en tid innan en konkurs. Hur fordringsägare på olika sätt "jagar" det betalningsskyldiga företaget för att få sina pengar.

Du har ett företag där de likvida medlen är slut. Samtidigt är du osäker på vilka möjligheter företaget har "för att komma igen". Företaget är på obestånd men du tycker att det ändå finns möjligheter för företaget att överleva om vissa förutsättningar kan infrias.

Då ett företag är på obestånd betyder det att företaget inte kan betala sina skulder i tid och att dessa betalningsproblem inte är tillfälliga utan att det är bestående.

Du har säkert både läst statistik och hört att flera tusen företag går i konkurs varje år. Att företagen som går i konkurs inte kan betala sina skulder vet du säkert - men vet du hur ett konkursförfarande går till, vilka som är inblandade, hur eventuella pengar som finns över från konkursboet fördelas bland dem som har krav etc.