Du som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste enligt lagen ha ett kassaregister. Syftet är att skydda dig som seriös företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens. Finns lagmässigt beskrivet i Skatteförfarandelag SFS 2011:1244

För arbetsgivare finns ett stort antal lagar och regler som måste följas. Mycket av det som finns i lagarna är dispositivt, det vill säga att det går att avtala om bättre regler, oftast genom kollektivavtal. Det som beskrivs i en lag är då en "miniminivå" under vilken avtal inte får träffas.

Processen startar med att den upphandlande myndigheten upplever ett behov av att något måste tillgodoses. En behovsanalys startar och utifrån den beräknas kontraktets totala värde. Det är viktigt att fastställa det totala värdet eftersom de regler som ska tillämpas i upphandlingen styrs av om det totala värdet ligger över eller under det så kallade tröskelvärdet.

Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster

Lag om offentlig upphandling

Den EU-gemensamma offentliga marknaden handlar upp varor och tjänster för enorma belopp varje år. Det är de olika ländernas offentliga verksamheter (statliga och kommunala myndigheter och liknande) som gör dessa upphandlingar.

Dataskyddsförordningen, eller GDPR som den också kallas, innehåller regler om hur man får behandla personuppgifter.

I många affärsavtal står det att tvister ska lösas genom skiljeförfarande. Det går alldeles utmärkt att lösa dispositiva tvister (tvister som inte måste avgöras i domstol) på detta sätt. De som ska lösa tvisten kallas skiljemän. Det är parterna som genom sitt handlande styr över utgången d.v.s. väljer vilken bevisning (handlingar, dokument etc.) som de vill använda sig av.

Tvister som inte kan avgöras genom en summarisk process handläggs av de allmänna domstolarna. Första instans är Tingsrätten. Det är genom en stämningsansökan som den som vill inleda en rättegång väcker talan.

Den summariska processen är enkel, billig och förhållandevis snabb. Det är Kronofogdemyndigheten som handlägger ärendet. För företag är den summariska processen utmärkt att använda då kunder inte betalar det de köpt eller på andra sätt inte fullgör åtaganden enligt avtal.

Tvister mellan företag eller mellan företag och privatpersoner löses många gånger genom att den som känner sig "lurad" på något sätt, tar upp problemet med motparten och genom en diskussion löser man problemet. Ibland går det lite längre och den som känner sig förfördelad hotar med rättsliga åtgärder, motparten reagerar på hotet och tvisten är löst. När parterna inte kan lösa tvisten, utan måste gå vidare, startar en process som ska leda till ett beslut/en dom om hur tvisten ska lösas.

Nedan följer utdrag ur Årsredovisningslagen (SFS nr: 1995:1554).

Uppställningsform av Balansräkningen enligt Årsredovisningslagen.

Det finns två uppställningsformer för Resultaträkningen enligt Årsredo- visningslagen.

För de allra flesta företag ska den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Vad som gäller beror på under vilken företagsform som företaget drivs men även storleken på omsättningen har betydelse. De regler som styr bokslutet finns i Bokföringslagen (BFL) och Årsredovisningslagen (ÅRL).

Bokföringslagen är den lag som reglerar hur bokföringsarbetet ska bedrivas i ett företag. För större företag finns det även en annan lag som är betydelsefull när det gäller upprättande och offentliggörande av ett årsbokslut nämligen Årsredovisningslagen.

Konsumentkreditlagens syfte är att sätta ett regelverk för vad som gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet säljer varor på kredit till konsument. Lagen gäller också i de fall du som företagare samarbetar med något kreditinstitut för att kunna erbjuda kredit eller avbetalning på de produkter du säljer. Observera att konsumentkreditlagen gäller om företaget står för eller förmedlar krediten. Lagen gäller inte om kunden lånat pengar på annat sätt (till exempel i bank) för att kunna köpa varan. Du får, som näringsidkare, inte tillämpa sämre avtalsvillkor än de som föreskrivs i konsumentkreditlagen.Det står dig givetvis fritt att erbjuda bättre villkor om det finns anledning till det.

Konsumenttjänstlagens syfte är att ge konsumenten ett grundskydd gentemot näringsidkaren. Lagen är tvingande, det vill säga att du som näringsidkare inte får avtala sämre villkor för konsumenten än de som stipuleras i konsumenttjänstlagen.