Konsumentköplagen gäller köp av varor från en näringsidkare till en konsument. Lagen förutsätter också att avtalet berör löst gods. Lagen gäller även då säljaren inte är en näringsidkare men köpet förmedlas av en näringsidkare, så kallad kommission (uppdrag att sälja). Både näringsidkaren och säljaren svarar för säljarens skyldigheter vid en förmedlingsaffär. Konsumentköplagen gäller också när en vara beställs för tillverkning speciellt åt konsumenten. Konsumentköplagen är en tvingande lag. Detta innebär att det inte går att avtala fram sämre villkor för konsumenten än de som anges i lagen. Du kan emellertid som näringsidkare ge konsumenten bättre villkor.

Lagen gäller handel med lös egendom, vilket i praktiken innebär allt utom fastigheter.

Denna lag (SFS 1992:18) reglerar i första hand tillverkares och importörers skyldighet att betala skadestånd för produkter som orsakar skada på människor eller egendom. Ansvaret är strikt, det vill säga den som råkat ut för skada behöver inte visa att han varit vållande genom vårdslöshet eller försumlighet.

Denna lag innehåller regler som har till uppgift att förhindra att varor och tjänster orsakar skador, både på människor och egendom. Om det finns en risk med att använda en vara så är ett företag tvingat att lämna information om dessa risker.

Denna lag har till syfte att främja en god prisinformation till konsumenter. Lagen ger regler för hur priset på varor och tjänster skall anges, att det skall finnas jämförpriser på vissa livsmedel, att moms skall vara inkluderat i priset mm.

Här finns ett flertal lagar som reglerar förhållandet mellan säljaren (näringsidkaren) och köparen (privatpersonen/konsumenten).

Konkurrens på lika villkor skapar förutsättningar för nya och bättre produkter och tjänster. Bibehållna eller sänkta priser kommer både företag och konsumenter till godo.

Köplagen (1990:931) reglerar köp av lös egendom, vilket i praktiken innebär allt som inte är mark eller stadigvarande byggnader. Lagen gäller inte i de fall konsumentköplagen är tillämpbar. Detta betyder att köplagen gäller för handel mellan näringsidkare (företag), mellan privatpersoner och när en privatperson säljer en vara till näringsidkare (företag). Lagen gäller även om köpet är en kombination av produkt och tjänst under förutsättning att produkten utgör mer än hälften av köpet. Köplagen är dispositiv, det vill säga den gäller om inget annat avtalats.

Marknadsföringslagen (2008:486) ingår som en del av det som kallas marknadsrätten. Andra lagar inom detta område är t.ex. prisinformationslagen, produktsäkerhetslagen.

Ett verksamt företag ingår i stort sett dagligen avtal med andra parter, vilka både kan vara privatpersoner eller andra företag. Avtal kan vara både muntliga och skriftliga. Ett muntligt träffat avtal är lika giltigt som ett skriftligt. Vid en eventuell tvist är det dock mycket svårt att bevisa vad som sagts muntligen, gör därför till vana att alltid träffa skriftliga avtal.