Bo Lilja

Förvärvsarbete (även lönearbete eller yrkesarbete) är ett socioekonomiskt begrepp som beskriver förhållandet mellan en arbetare och en arbetsgivare, där den anställda arbetaren genom ett avtal förbinder sig att sälja sin arbetskraft till arbetsgivaren. Detta sker ofta på en arbetsmarknad, och som ersättning för sitt förvärv erhåller arbetaren lön. Begreppet används för att skilja sådant arbete från hushållsarbete eller arbete som utförs ideellt och/eller utan att ge utföraren en ekonomisk inkomst. Den förvärvsanställda kan arbeta på heltid eller med viss arbetstidsförkortning, då förvärvsarbetet ofta betecknas som deltid. Ibland, främst tidigare, användes också begreppet halvtid, vilket som namnet antyder är en variant av deltidsanställning.

Förvaltarskap är ett svenskt rättsinstitut, som kan beslutas av tingsrätten för den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.[1]Rättsinstitutet ersatte år 1989 institutet omyndigförklaring.

Förtroendemannalagen, formellt lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, skyddar den som en facklig organisation har utsett att företräda de anställda. Lagen ger förtroendemannen rätt att utföra sitt uppdrag utan att hindras av arbetsgivaren och utan att förlora i lön eller anställningsvillkor.

Försäkringsförening är en associationsform inom försäkringsområdet. En försäkringsförening har till uppgift att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att medlemmarna använder föreningens tjänster som försäkringstagare eller som försäkrad.

Försäkringsbolag, bolag som tillhandahåller försäkringar.

Försäkringsavtalslagen (2005:104), förkortad FAL, reglerar avtalet mellan försäkringsbolaget och den som tecknar en försäkring. Lagen trädde i kraft 2006 och ersatte då 1927 års försäkringsavtalslag och konsumentförsäkringslagen. Den gäller både skadeförsäkringar och personförsäkringar och omfattar även gruppförsäkringar.

Försäkring innebär en ömsesidig finansiell riskspridning mellan ett större antal enheter, eller också det affärsmässiga erbjudandet av skydd mot de finansiella aspekterna av risk, i fråga om egendom, liv och hälsa m.m. Grunden för en försäkring är att sprida risken mellan ett tillräckligt stort antal individer och att man därigenom gemensamt kan täcka kostnader som en enskild individ inte kan klara av. I klassisk försäkring innebär detta att varje ny risk som ska bäras av kollektivet, måste vägas mot kostnaden för att täcka den. Om risken, det vill säga sannolikheten för att händelsen verkligen inträffar, är för hög, kan försäkringsgruppen neka att täcka den särskilda risken. Detta skiljer klassisk försäkring från socialförsäkring, eller annan statligt administrerad försäkring, där Försäkring kan administreras av staten, av ett ömsesidigt bolag eller förening eller av ett aktiebolag.
 

En förordning är en författning som beslutas av regeringen. I normhierarkin står förordningen under grundlag och lag men över myndigheternas föreskrifter. Före 1974 års regeringsform kallades regeringens författningar ofta kunglig förordning och utfärdades formellt av Kungl. Maj:t.

Förmögenhetsrätt är en huvudavdelning inom civilrätten. Den reglerar ekonomiska rättigheter och skyldigheter mellan parter, till exempel vid köp, hyra, lån, uppdrag och skadestånd. När parterna är familj eller släkt och frågan gäller exempelvis bodelning eller arv tillämpas i stället familjerättens och arvsrättens regler, som också hör till civilrätten.

Förmögenhet är värdet på en persons kapital, det vill säga tillgångar minus skulder.
 

Ett förmånstagarförordnande är den del av en personförsäkring – till exempel en livförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring eller pensionsförsäkring med återbetalningsskydd – som anger vem eller vilka som ska få försäkringsbeloppet när det betalas ut. Den som får pengarna kallas förmånstagare. Reglerna finns främst i 14 kap. försäkringsavtalslagen (2005:104).

En förmyndare är den som förvaltar ett barns egendom och företräder barnet i ekonomiska och rättsliga frågor. I Sverige är det bara barn under 18 år som har förmyndare. Vuxna som behöver hjälp med sin ekonomi kan i stället få god man eller förvaltare. Reglerna om förmyndare finns i 10 kap. föräldrabalken, och reglerna om hur förmyndare förvaltar barnets pengar finns i 12–13 kap.

Förhandlingsteknik är ett begrepp för metoden för att nå så goda resultat som möjligt i en förhandling, till exempel en affärsförhandling. En skicklig förhandlare har en väl utarbetad förhandlingsteknik. Psykologi är en viktig del i förhandlingstekniken, men det krävs också en väldefinierad och väl genomförd process - förhandlingsprocessen - det vill säga stegen förberedelser till avslut. Förberedelser är den första fasen. Processen kan sedan delas upp i tre steg och en uppföljning:
Steg 1: Öppning och identifiering av gapet mellan parterna,
Steg 2: Snäva in gapet, eftergifter,
Steg 3: Avslutning,

Förfrågningsunderlag är i Sverige det ord som i lag om offentlig upphandling används för att beskriva det dokument som innehåller förutsättningarna för upphandlingen. Av förfrågningsunderlaget skall (åtminstone) framgå vad som köps och vilka krav som ställs på det som köps. Dessutom skall framgå hur man lämnar anbud och hur jämförelsen av anbuden kommer att gå till.

Företagsvärdering handlar om att bedöma vad ett företag eller en andel i ett företag är värt. Det behövs till exempel vid köp och försäljning av företag, vid företagsförvärv och generationsskiften, när nya delägare ska komma in, vid nyemissioner och när en investerare ska avgöra om en aktie är prisvärd. Det finns inget enda rätt värde. Resultatet beror på vilka metoder och antaganden som används, och i slutändan är ett företag värt det som en köpare är beredd att betala.

Ett företagsnamn är ofta en viktig del av ett företags värde. När en verksamhet säljs vill köparen därför ofta ta över namnet också. Det går, men bara på vissa villkor. Reglerna finns i lagen (2018:1653) om företagsnamn, som ersatte den tidigare firmalagen, och Bolagsverket har information om hur ett övertaget namn registreras.

Du kan få skydd för ditt företagsnamn antingen genom registrering eller genom inarbetning. Ensamrätten innebär att den som registrerat eller inarbetat ett företagsnamn har rätt att hindra andra från att använda liknande företagsnamn och varumärken inom samma verksamhetsområde.
 

Företagsnamn är enligt lagen (2018:1653) om företagsnamn den benämning under vilken en näringsidkare driver sin verksamhet. Namnet gör det möjligt för kunder, leverantörer och myndigheter att skilja ditt företag från andra. I äldre lagstiftning kallades företagsnamnet firma, och därför används ordet firma juridiskt fortfarande i betydelsen företagsnamn, till exempel i uttrycket firmateckning.

Företagshypotek är en säkerhetsrätt som ersatt företagsinteckning från 1 januari 2009. Företagsinteckning var en inteckning i ett företags tillgångar som till exempel inventarier, varulager och kundfordringar. Företagsinteckningen kunde användas som säkerhet för krediter.

Företagshemlighet är enligt Lagen om skydd för företagshemligheter (1990:409) sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende.